Diftong
Wikipedia
En diftong är ett vokalljud som består av en glidning mellan två vokaler. Diftonger förekommer i många germanska språk, till exempel engelska (house) och tyska (Haus). I rikssvenska försvann diftongerna på 1100-talet, och förekommer nu endast sparsamt och oftast i lånord såsom augusti, scout, pneumatik.
När det gäller skandinaviska dialekter, så kan man tala om tre olika typer av diftonger:
- (1) Fornärvd diftong (ur fornnordiska ai, au eller ey),
- (2) diftongering av vokal som i fornnordiska var lång (dvs ur á långt a, é långt e etc.) samt
- (3) diftongering av vokal som i fornnordiska var kort men som förlängts (dvs ur fornnordisk kort vokal framför kort konsonant).
Typ (1) kallas primära diftonger, typ (2) sekundära diftonger ur primärt långa vokaler och typ (3) sekundära diftonger ur sekundärt långa vokaler. I sydsvenska (och - med subtilare diftonger - också centralsvenska) dialekter, t.ex. skånska, halländska, småländska etc., finns bara typ (3); i österbottniska, norska och jämtska finns bara typ (1) (och i vissa dialekter även typ (2), främst diftongering av gammalt á); i bondska, isländska finns både typ (1) & (2), i gutniska och färöiska finns typ (1) & (2) och inslag av (3) och i älvdalska finns typ (2) med inslag av typ (3). Den i särklass mest diftongrika skandinaviska dialekten är vallemål och närbesläktade dialekter i Setesdal i Norge, som har 12 olika diftonger som är av alla de beskrivna typerna. De näst mest diftongrika varianterna av skandinaviska är färöiska och gutniska med 7 eller 8 olika diftonger beroende på dialekt (i färöiska uttalas de primära diftongerna ei - ur fornnordiska ai - och oy - ur fornnordiska ey - lika, dvs /åi/, i nordliga dialekter, och i gutniska uttalas de sekundära diftongerna som bildats ur de primärt långa vokalerna é och í lika, dvs /ei/, i sydliga dialekter). På fjärde plats kommer älvdalska med 6 olika diftonger, vilket är anmärkningsvärt eftersom de alla i princip är typ (2). (De diftonger som är av typ (3) återfinns även hos dem som är av typ (2).) Det torde finnas en mångfald dialekter (sydvästjämtska, sognmål, skånska, bondska etc.) med 4 eller 5 olika diftonger, så dem lämnar vi därhän.
Det finns tre förklaringsmodeller för diftonger som stämmer olika bra in på diftongerna i olika språk:
- Diftongen består av två olika vokaler som sätts samman.
- Diftongen består av en målvokal och ett glidningsmönster till eller från denna.
- Diftongen består av ett glidningsmönster utan egentlig start- eller målpunkt.