Cannabis (drog)
Wikipedia
- För arten Cannabis Sativa, se Hampa
Cannabis är en psykoaktiv drog (oftast i form av hasch eller marijuana) som produceras främst från blommor och trikomer från den kvinnliga plantan. Den största aktiva kemiska elementet Δ9-tetrahydrocannabinol, ofta benämnt THC, har psykoaktiva och medicinska effekter när det konsumeras, oftast genom rökning eller förtäring. Människor har konsumerat cannabis i tusentals år; under 1900-talet inträffade en ökning av cannabisanvändandet för rekreationella och religiösa ändamål.
Innehåll |
[redigera] Inledning
Förut räknade man flera arter hampa, men idag hänförs de alla, även före detta Cannabis indica, Cannabis ruderalis och Cannabis americana till arten hampa (Cannabis sativa).
Cannabis växer i de flesta klimat. Plantans tåliga fibrer har ett flertal användningsområden (se till exempel [1]). Fröna, som används i fågelfrön, är rika på proteiner, energi och fleromättade fettsyror.
Plantans honblommor, som innehåller milt hallucinogena, psykoaktiva och fysiologiskt aktiva kemikalier vilka kallas cannabinoider (som Delta-9-tetra-hydro-cannabinol [THC] eller Cannabidiol [CBD] vilka är de vanligaste bland ett 60-tal), används för berusning samt medicinskt bruk. Cannabis konsumeras idag för det mesta oralt (i bakverk, choklad eller dryck) eller genom inhalation vid rökning (i joint, pipa, bong, chillum eller vaporizer).
Cannabinoiderna stimulerar specifika receptorer i det centrala nervsystemet. Dessa receptorer kallas för cannabinoidreceptorer. Receptorernas endogena (kroppsegna) agonister kallas endocannabinoider, varav den viktigaste är anandamid. Dessa spelar en viktig roll vid modulationen av synaptiska processer.
De vanligaste användningsformerna är marijuana (torkade honblomställningar) och hasch (sammanpressad kåda). Mindre vanligt förekommande är den eteriska hascholjan, som antingen andas in i ångform efter upphettning, äts eller dricks.
Effekterna börjar märkas efter 1-10 minuter vid inhalation och 30-300 minuter vid oral konsumtion och kan sitta i ända upp till 12 timmar och kännetecknas av bl.a. eufori, förändrad tidsuppfattning, försämring av korttidsminnet och milda perceptionsförändringar rörande färger, former och ljud. Under den första fasen 1-30 min efter intag tenderar tankarna flöda. Denna fas är präglad av THC, som har en kortare verkningstid än CBD. När den släpper, träder de mer sedativa verkningarna hos CBD in. Trots många gemensamma kännetecken är cannabisrusets karaktär i hög omfattning beroende av individuella inre och yttre omständigheter i samband med intaget.
I syntetisk cannabismedicin ingår för det mesta enbart THC. Enbart delta-8-THC kan framställas syntetiskt, då syntetiskt framställd delta-9-THC är för instabil. Verksamhetsgraden är ungefär 70% av naturligt THC.
[redigera] Användningens historia
Det finns belägg för att hampa har använts i cirka 12000 år. Först i Kina för fiberutvinning och textilutveckling, därtill en nyare och förbättrad båge som kunde avfyra pilar till längre distans. Medicinska eller rituella användningsområden är omnämnda först i indisk litteratur från ca 400 år före vår tideräkning. I svag form (bhang, marijuana) accepterades drogen i samhället; hasch och hascholja accepterades däremot inte. Medicinsk litteratur från denna tid nämner att cannabis bland annat användes vid behandling av epilepsi och för smärtlindring.
När de psykiska verkningarna blev kända i Europa på 1600-talet grundades två olika betraktelsesätt: i Frankrike betonades de medvetandeförändrande egenskaperna, speciellt i litterära kretsar (Alexandre Dumas, Fitzhugh Ludlow), medan medicinska användningsområden (W.B. O'Shaughnessy: lugnande, anfallslindring, kramplindring) stod i centrum i England. Det användes ofta som ersättning för tobak och omnämnes i detta sammanhang i litteraturen som ”knaster“ eller ”stark tobak“. Det är även troligt att det med Ostindiska handelskompaniet kom frön och/eller plantor till västindien från asien och därigenom hjälpte växtens spridning till cannabis-brukets högborg,Jamaica
[redigera] Ruseffekter
Hampans rus är komplext och lätt psykedeliskt. Följande lista med effekter är inte fullständig och vilka av effekterna som upplevs varierar både med olika personer och olika tillfällen för samma person.
- Sinnesförstärkning
- Den mest framträdande effekten är att alla sinnesupplevelser förstärks och förskönas. Saker som inte tidigare varit vackra blir vackra, vackra saker blir ännu mycket vackrare. Mat blir god och god mat blir ännu mycket godare. Och så vidare. Fenomenet har liknats vid att ha sett världen genom ett smutsigt fönster och sedan öppna fönstret.
- Allmän upplevelseförstärkning
- Förstärkningen gäller inte bara sinnesintryck. Tidigare ointressanta saker blir plötsligt mycket intressanta. Skämt blir roligare. Berättelser blir mer medryckande. Och så vidare för alla sorters upplevelser.
- Nya perspektiv
- Allt tenderar att kunna ses ur nya perspektiv. Det kan vara allt från nya tolkningar av en textrad till att se en bild som rena färgmönster i stället för avbildade objekt.
- Rikare musik
- Allt detta samverkar till att förhöja upplevelsen av musik och även andra typer av konst. Förutom att förmågan till njutning höjs går det att tillgodogöra sig nya aspekter av musiken. Till exempel kan det bli möjligt att upptäcka nya harmonier eller att följa stämmor man inte kunnat följa tidigare.
- Tankeflod
- En kaskad av tankar bryter fram. De uppstår, avlöser och knoppas av från varandra i så hög takt att det är omöjligt att följa alla trådar.
- Insikter
- Slående insikter om alla möjliga ämnen. Vissa visar sig vid senare nykter granskning inte vara så märkvärdiga eller rent av dumma, medan andra håller.
- Hallucinationer
- Hampa är endast milt hallucinogent. Vanligen visar det sig genom mönster när man blundar och mer diskreta mönster med öppna ögon, men inte mer.
- Höjd aptit
- Aptiten på mat höjs. Tillsammans med effekten att mat smakar bättre leder det ofta till matorgier och kallas munchies. Utnyttjas ihop med dämpningen av illamående av cancersjuka för att kunna äta trots biverkningarna av behandlingen.
- Förändrad tidsuppfattning
- Tiden upplevs gå långsammare. Allt tycks hända i slow motion.
- Trötthet
- Trötthet och sömnighet. Gör det möjligt att sova under förhållanden där det annars inte gått.
- Sämre korttidsminne
- Korttidsminnet försämras betydligt. Det är vanligt att komma av sig mitt i en mening och inte kunna komma på vad den handlade om.
- Paranoia
- Överdriven oro för att andra vill en illa eller för att något hemskt ska hända. Risker tenderar att överskattas och den egna förmågan att underskattas.
- Koncentrationssvårigheter
- Uppmärksamheten riktas hela tiden åt nya håll och det blir svårt att fokusera på en sak.
- Muntorrhet
- Munnen blir obehagligt torr. Även ögonen kan bli torra.
[redigera] Den legala statusens historia
Fram till 1925 var cannabis legalt över så gott som hela världen. Den tidigaste kända cannabislagen är från 1619 då man i Virginia faktiskt lagstadgade ett krav som innebar att varje lantbrukare måste odla hampa på sin mark eftersom det vid tiden var en viktig råvara till såväl segel som papper och rep. Det första land att förbjuda kultivering av växten var Egypten, året var 1884. USA särbehandlas i detta avsnitt, då nationen ej var med i Nationernas Förbund, föregångaren till FN, och därmed ej förband sig till den dåvarande drogkonventionen. Utvecklingen i USA är även speciellt intressant då nationen sedan början av 1900-talet varit en stark advokatör för drogrepression på den globala arenan.
[redigera] USA
I USA var konsumtion och försäljning av marijuana tillåten i de flesta stater fram till 1937. I vissa områden kunde det köpas i lösvikt eller i cigarettform i tidningskiosker. Under förbudstiden i USA sågs däremot även cannabis som en fara mot samhället, bland annat av Harry J. Anslinger. Det finns teorier som säger att bakgrunden var Anslingers kontakter med de mäktiga bomullsfarmarförbunden och tobaksproducenterna i sydstaterna, vilka fruktade att de skulle förlora marknadsandelar till hampan och tryckte på för förbud med hänvisning till de berusande effekterna och dessas påstådda följder. En annan teori är att Anslinger, som var en känd rasist, ville skydda den vita anglosaxiska normen från influenser utifrån. Denna teori styrks av den rasistiska retorik Anslinger ofta använde, i marijuanans fall riktad mot mexikanare och svarta. Det skall också i sammanhanget nämnas att kampen mot cannabis eskalerade efter att spritförbudet hävdes, eftersom de stora ekonomiska anslag som bland annat FBI åtnjöt nu hotades.
1931 utnämnde Herbert C. Hoovers finansminister Andrew Mellon, Harry J. Anslinger till överhuvud för den nya statliga drogmyndigheten FBNDD (Federal Bureau of Narcotics and Dangerous Drugs), föregångaren till dagens DEA (Drug Enforcement Administration). Under sina 31 år på denna post propagerade Anslinger ihärdigt mot cannabis och andra droger.
1930 finansierade den amerikanska regeringen Silerkommissionens studie av följderna av marijuanarökning bland amerikanska militärer i Panama. Man kom fram till att marijuana är oproblematiskt och att konsumtion därav ej bör kriminaliseras. Så sent som 1937 fastställde hälsomyndigheten Food and Drug Administration "att cannabis kan konsumeras under en relativt lång period, utan att medföra sociala eller känslomässiga rubbningar. Marijuana är vanebildande precis som kaffe, te och socker ..."
Mellan 1934 och 1937 hölls möten på finansministeriet då man drog upp prohibitionistiska skattelagar, då det var det enda konstitutionsenliga vis på vilket den federala nivån kunde lägga sig i delstaternas politik på området. Skatten infördes 1937 och slog effektivt ut stora delar av näringen.
[redigera] Opiumkonferensen
Två årtionden tidigare, i upptakten till den andra opiumkonferensen (i regi av NF), tog antibrittiskt inställda politiker upp frågan om inte hampa skulle ställa till med samma problem som opium. Detta då det till det Brittiska Imperiet tillhörande Kejsardömet Indien 1912 börjat exportera cannabis till Främre Orienten och Sydafrika efter det att opium till följd av den första opiumkonferensen råkat i dålig dager och exporten därav därmed sjönk. 19 länder undersökte frågan, 18 kom fram till att cannabis inte innebär några problem. Endast Portugal meddelade att fall rapporterats i kolonin Angola där slavar varit trotsiga efter cannabiskonsumtion. Någon risk för beroende eller risker för hälsan fann man inga belägg för.
Trots detta kom, på begäran av Turkiet och Egypten, frågan om cannabis (hampa) skulle tas med i opiumkontrollöverenskommelsen upp på den andra opiumkonferensen 1925. Värt att nämnas är att både Egyptens och Turkiets överlägset viktigaste exportvara var just bomull, en växt som till skillnad från hampa kräver speciella växtförhållanden och inte kan odlas över i princip hela världen. Textilier tillverkade av hampfiber är minst tre gånger mer slitstarka än bomull. De är också mjukare, varmare, svalare och mer vattenabsorberande. Bara tre länder röstade mot förslaget. Utfallet berodde mycket på ett yttrande från Egypten där det bland mycket annat intygades att cannabiskonsumenter till slut blir galna av denna "extremt beroendeframkallande drog". Därmed gjordes den sociala användningen av cannabis i ett slag illegal, då länderna förband sig att förbjuda drogen. Förbudet gällde inte för den västerländska medicinen och farmakologiska industrin då dessa uttryckligen undantagits förbudet.
[redigera] Sverige
Cannabis förbjöds i Sverige 1930 som en följd av den andra opiumkonferensen i kombination med Sveriges medlemskap i NF. Så sent som på slutet av 1950-talet odlades dock hampa för fiberproduktion på drygt 1000 ha i Sverige. Fiberskörden kunde uppgå till 800-1 000 kg per hektar. Flera verk för beredning av hampfiber fanns också i Sverige. Den illegala statusen bibehåller cannabis dock än idag, även om industrihampa nu är en bidragsberättigad gröda i EU och därmed även i Sverige.
Drogpolitiken i Sverige är starkt influerad av Nils Bejerot, som 1974 lade fram sin avhandling där han kritiserade den dåvarande relativt liberala narkotikapolitiken med utgångspunkt i epidemiologiska principer. Han yrkade på långtgående åtgärder för att förebygga, upptäcka och förhindra drogbruk. Fem år dessförinnan, 1969, grundade han RNS (Riksförbundet för ett Narkotikafritt Samhälle).
[redigera] Skadeverkningar av cannabisbruk
Enligt WHOs rapport Cannabis: a health perspective and research agenda från 1997 [2], finns det ett "tydligt behov av forskning om cannabis". Det finns viktiga tomrum i kunskapen av hälsokonsekvenser av cannabisanvändning som behöver utredas av välkontrollerade studier.
[redigera] Dödlig dos av THC
Enligt ett LD50-mått, en vedertagen metod för att mäta "giftighet" där man mäter vilken dos som krävs för att 50 % av en grupp försöksdjur ska avlida, publicerad i Merck-Indexet, är den dödliga dosen för THC 42 mg/kg kroppsvikt. Detta innebär att en normalvuxen man på 75 kg skulle behöva röka upp allt THC i 20 vanliga en-gramscigaretter av högpotenta (15 % THC) cannabis-toppar, om man antar att ingen THC förlorades genom bränning eller utandning. I praktiken får man sällan i sig mer än 20% av den totala THC-mängden i en cannabiscigarett. Med dessa uppgifter i åtanke skulle det krävas minst 100 cannabiscigaretter av normalstorlek för en livshotande förgiftning av THC.
För oral konsumering är LD50-värdet för råttor 1270 mg/kg. Detta representerar ungefär ett halv kilo 15 % THC cannabis för människor. Endast intravenöst - en metod som ej används inom generellt cannabisbruk - kan en sådan nivå ens teoretiskt uppnås.[1]
Det bör noteras att LD50-värdet mäter hur mycket av ett ämne som krävs för att direkt döda försöksdjur, eventuella sidoeffekter i efterhand av ämnesintaget räknas alltså inte in.
[redigera] Cannabis som medicin
Cannabisplantans läkande egenskaper har nyttjats inom medicinen i tusentals år. Särskilt i asiatisk medicin har plantan fortfarande ett gott anseende. Den kan användas för att lindra symptom vid många olika akuta och/eller kroniska sjukdomar, varvid man helt eller delvis kan undvara andra mediciner. Framförallt multipel skleros-, AIDS- och cancerpatienter uppskattar den smärtlindrande och aptitretande verkan, såväl som lindrandet av kemoterapins och aggressiva mediciners svåra biverkningar.
Cannabis har en kärlvidgande effekt med följd av att blodtrycket sjunker och hjärtfrekvensen ökar.
[redigera] Användningsområden
|
[redigera] Verkningsspektrum
|
[redigera] Önskade och oönskade biverkningar
[redigera] Mindre vanliga
[redigera] Kontraindikationer
|
[redigera] Cannabis och bilkörning
Till dags dato har i hela världen enbart en studie över inflytandet av THC på bilkörning utförts ute i trafiken, till skillnad från i simulatorer. Den utfördes 1993 av universitetet i Maastricht på uppdrag av den federala trafikmyndigheten i USA. Studien visade att en måttlig THC-påverkan gav positivt utslag på körstilen, då förarna förhöll sig mer defensiva.
I tre år utvärderades bilolyckor med svårt skadade och förolyckade i samband med drogpåverkan i ett samarbete mellan universitetet i Adelaide och det Australiensiska trafikministeriet. Nykterhet tilldelades faktor 1. En promillehalt alkohol i blodet på 0,6 till 1,0 visade sig förhöja olycksrisken till faktor 4,2 (4,2 gånger mer sannolikt att olycka sker). Körning under påverkan av THC hade faktor 0,6. Studier vid University of Michigan och på uppdrag av det brittiska transportministeriet har kommit fram till liknande resultat (se länk nedan).
En undersökning i samarbete mellan flera franska sjukhus, publicerad 2003, jämförde förekomsten av droger hos olycksförare med förekomsten hos en kontrollgrupp som inte råkat ut för olyckor. Risken för att råka ut för en olycka vid påverkan enbart av THC ökade, motsvarande faktor 2,5 (mätt som odds ratio).
[redigera] Legaliseringsdebatten
Ända sedan flower power-vågen i slutet på 1960-talet har en legalisering debatterats livligt i hela västvärlden. Förespråkarna för en legalisering hävdar att cannabis är mindre beroendeframkallande och mindre farligt än till exempel alkohol och tobak och vill istället för förbud satsa på så kallad harm reduction. Motståndarna till legalisering å andra sidan, hävdar att alla droger är livsfarliga och att lättare droger (som cannabis) avtrubbar hjärnan och ofta leder till tyngre droger. Legaliseringsförespråkarna har vunnit mest gehör i västeuropeiska länder som Nederländerna, Tyskland, Portugal, Danmark,Storbritannien, Belgien, Frankrike, Schweiz där mindre innehav i princip är tillåtet och där bruket är tillåtet. 2004 avkriminaliserade Ryssland innehav av upp till 20 g marijuana, 5 g hasch samt odling av 10 cannabisplantor. Förbudsförespråkarna har vunnit mest gehör i Sverige och Norge. USA intar ett mellanläge där den federala nivån är för totalförbud medan man på delstatsnivå i vissa fall tolererar innehav på upp till 30 gram.
[redigera] Litteratur
[redigera] Böcker
- Cannabis : A History, Martin Booth, ISBN: 0312424949.
- Hemp & The Marijuana Conspiracy: The Emperor Wears No Clothes, The Authoritative Historical Record of the Cannabis Plant, Marijuana Prohibition & How Hemp Can Still Save the World, Jack Herer, ISBN: 1878125001.
- Marijuana Myths Marijuana Facts: A Review Of The Scientific Evidence, Lynn Etta Zimmer, Lynn Zimmer, John P. Morgan, ISBN: 0964156849.
- The Science of Marijuana, Leslie L. Iversen, ISBN: 0195151100.
- Understanding Marijuana: A New Look At The Scientific Evidence, Mitch Earleywine, ISBN: 0195182952.
- Why Marijuana Should Be Legal, Ed Rosenthal, Steve Kubby, S. Newhart, ISBN: 1560254815.
- The Cannabis Grow Bible: The Definitive Guide to Growing Marijuana for Recreational and Medical Use, Greg Green, ISBN: 1931160171.
- Cannabis and Cannabinoids: Pharmacology, Toxicology, and Therapeutic Potential, Franjo Grotenhermen (Editor), Ethan Russo (Editor), ISBN: 0789015080.
- The Emperor Wears No Clothes, Jack Herer, ISBN: 0932551114
[redigera] Forskningsrapporter
- Cannabis: a health perspective and research agenda - Rapport WHO, 1997.
- The influence of cannabis on driving - Brittiska transportministeriets rapport.
- Drug and alcohol dependence #73, 2004 pp.109-119 - Sammanställning av forskningsrapporter om cannabis och bilkörning
- Forensic Science International #133, 2003 pp.79-85 - Jämförande studie om droger och bilkörning från Frankrike
- The Swedish Drug Control System - Djupgående analys av Sveriges drogpolitik.
- House of Lords - Ninth Report - Brittiska överhusets rapport om cannabis.
- Marijuana and Medicine - Amerikanska Institute of Medicine's vetenskapliga bedömning av marijuanans medicinska aspekter. Executive summary som PDF.
- Kanadensiska senatens rapport - sammanfattning - Kanadensiska senatens rapport om cannabis. En av de mest omfattande rapporterna någonsin. För att komma åt hela rapporten finns även del 1, 2, 3 och 4.
- Skador av hasch och marijuana Sammandrag av socialstyrelsens genomgång av vetenskapliga studier av skadepanoramat hos cannabis. Se här för Mats Hiltes, forskare och lektor vid Socialhögskolan i Lund, kritik av denna studie.
