Havørn
Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Havørn |
||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Systematikk | ||||||||||||||
|
||||||||||||||
Vitskapleg namn | ||||||||||||||
Haliæetus albicilla Linné |
Havørn (latin Haliæetus albicilla) er den største rovfuglen i Nord-Europa. Som andre ørnar tilhøyrer han haukefamilien.
Innhaldsliste |
[endre] Skildring
Ungfuglen har svart og brun stjert med noko lyst i og svart nebb. Vaksne fuglar har kvit stjert og gult nebb. Begge kjønn har same utsjånad.
Havørna blir mellom 87 og 100 cm lang. Voksne hoer kan ha eit vingespenn på opptil 240 cm, medan hannane er noko mindre. Ein fugl kan bli opptil 50 år gammal, men det er sjeldan.
[endre] Levevis
Havørna lever av fisk og sjøfugl, men tar òg åtsel.
Ho bygger store reir av kvistar og greiner som ho forer med lyng, tang, mose og gras. Ofte bruker ørna same reir i fleire år. Ho legg egg mellom slutten av mars og mai. Dei to–tre egga blir ruga på i 35 til 45 dager av begge foreldra.
[endre] Leveområde
Eldre havørner held seg som oftast på ein sted, medan yngre fuglar streifar rundt omkring og trekker til dels sør- og vestover om vinteren.
I Noreg finst ørnene frå Sogn og nordover. Dei hekker på øyar og holmar langs heile kysten, men mest i Nord-Norge.