Storvreta
Wikipedia
Den här artikeln handlar om tätorten Storvreta norr om Uppsala. Se Storvreta IBK för innebandyklubben.
Storvreta Siffrorna avser orten |
|
---|---|
Folkmängd(2003) | 7 213 |
Area(2000) | 285 hektar |
Landskap | Uppland |
Län | Uppsala län |
Kommun | Uppsala kommun |
Församling | Ärentuna församling |
Läge | 59° 58' N 17° 42' Ö
|
Storvreta, tätort i Uppsala kommun, 15 kilometer norr om Uppsala. Det har tidigare klassats som ett stationssamhälle, men är idag, likt Vattholma, mer en förort till Uppsala. Orten har 7213 invånare (enligt statistikfunktionen från 2003-12-31) och tillhör Ärentuna församling. Storvreta är idag Uppsala kommuns tredje största tätort efter tätorterna Uppsala och Sävja.
Samhället är mest känt för sin stora innebandyklubb, Storvreta IBK, som har varit världens största innebandyklubb. Klubben är nu ett av lagen i herrarnas elitserie.
Rötterna härstammar från stenåldersbosättningar, men till största del från bronsåldern. Varefter den utvecklades till en jordbruksby och senare till ett stationssamhälle.
Efter gammalt (se 1861 års häradskarta), hörde Storvreta till Rasbo Härad och Lena församling, vilken församling följaktligen också tillhörde Rasbo härad.
År 1929 bestod Storvreta av fem lantbruk. Det fanns två snickerifabriker (varav den ena tillverkade biografinredningar), två affärer, ett pensionat och en järnvägsstation. I utkanten av samhället fanns också en rävfarm.
Bron som i dagsläget förbinder ortens norra in- och utfart med riksväg 290 byggdes 1925–30 av militären. Därefter har den byggts om och idag är det den tredje bron som hjälper ortsborna över Fyrisån. Strax utanför samhället går motorvägen på E4 som går till bland annat Uppsala, Arlanda och Stockholm. Trafikplats Fullerö (avfart nummer 189) ligger precis utanför samhället. Järnvägsstationen uppfördes 1876, men revs 1967. Idag har Storvreta station två perronger och är hållplats för Upptåget.
Här finns grundskola, daghem, äldrevård, restaurang, livsmedelsaffärer, vårdcentral, deltidsbrandkår och frisör.
Under 1980-talet byggdes stora delar av Storvreta ut, med bland annat de två bostadsområdena Lyckebo och Adolfsberg. Även under 1990-talet genomgick orten stora förändringar. Då byggdes centrum om och fick ett fräschare utseende, och ett nytt bibliotek upprättades. Dessutom byggdes två viadukter under järnvägen.
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
Denna artikel om en plats i Sverige behöver bilder. Är du upphovsinnehavare till en passande illustration får du gärna ladda upp den.