Rystads kyrka

Wikipedia

Rystads kyrka är en kyrkobyggnad i Rystads socken och församling, Östergötland. Kyrkan ligger en knapp mil nordöst om Linköping och tillhör Linköpings stift. Läget är 58.450° N 15.712° E

.

Innehåll 1 Kyrkobyggnaden 2 Historik 3 Inventarier 4 Kyrkoorgel 5 Runsten 6 Externa länkar & källor 7 Litteratur & källor 8 Fler bilder

[redigera] Kyrkobyggnaden

Rystads kyrka ligger cirka en ½ mil söder om Roxen i en gammal jordbruksbygd med minnen från brons- och järnåldern. Nuvarande kyrkobyggnad är en nyklassicistisk salkyrka med tunnvalv och stora rundbågiga fönster. I öster högaltaret med altartavla av Pehr Hörberg, i väster ett trubbigt torn med kyrkklockor och urtavlor. Inredningen är i huvudsak från senare tid, men det finns även föremål som bevarats från tidigare kyrkobyggnader.

[redigera] Historik

På plarsen har det tidigare funnits en medeltida kyrka men tyvärr är källmaterialet mycket sparsamt. Det finns inga avbildningar och mycket få notiser. Emellertid har man hittat rester av den medeltida kyrkan i nuvarande kyrkomurar. Den gamla kyrkan hade samma bredd som den nuvarande. De gamla kalkstenarna är i två olika format, dels ganska små tuktade stenar, dels större relativt välhuggna kalkstenskvadrar. Detta tyder på en tillkomst vid två olika tillfällen. En beskrivning från 1641 av Carl Fredric Broocman anger att tornet var försett ”med öppna gluggar, högt och tämmeligen starkt uppmurat”. Broocman berättar också att kyrkan utvidgats under Johan III:s tid till sin dubbla storlek. Långhuset byggdes till på södra sidan, så att kyrkan därvid fick två längsgående skepp mellan vilka den gamla sydmuren ersatts med pelare.

Under 1700-talet upplevdes kyrkan alltmer otidsenlig och man diskuterade en mer genomgripande upprustning. Pengar samlades in och förslag till nybyggnader togs fram. Ritningar upprättade av arkitekt Olof Samuel Tempelman godkändes av Kungl. Maj:t 1780. En förändring gjordes: Sakristian placerades på kyrkans norra sida medan Tempelman förlagt den öster om koret. Den gamla kyrkan började rivas den 28 mars 1780 och redan den 29 september samma år hölls den första gudstjänsten i den ännu inte färdigställda kyrkan. Byggnadsarbetena avslutades 1783 men först 1796 ägde den officiella invigningen rum.

I samband med invigningen 1796, slogs Näsby socken ihop med Rystads socken och Näsby medeltida kyrka revs. En del av inventarierna , bl.a. ett altarskåp, fördes över till Rystads kyrka, men det mesta såldes ut på auktion.

I fortsättningen har kyrkan inte förblivit opåverkad av ombyggnader och renoveringar. 1846 byttes takets tegelpannor ut mot skiffer. År 1903 gjordes en omfattande renovering och modernisering som bl.a. innebar att innertaket bekläddes med pärlspontade bräder och att den slutna bänkinredningen ersattes med öppna bänkar.

År 1936 var det dags för restaurering av långhusets trätak, så pärlsponten togs bort. Senare, under åren 1981-1982, gjordes en mera genomgripande omgestaltning av interiören. Nya bänkar, bättre anpassade till kyrkans ursprungliga stil, sattes in. Äldre inventarier restaurerades och interiörens färgsättning anpassades i möjligaste mån till den ursprungliga.

[redigera] Inventarier

• Dopfunt, cuppa, av kalksten, italienskt arbete från 1100-talet(?), (bilder).
• Krucifix, troligen triumfkrucifix, från Östergötland, 1300-talets första fjärdedel, (bild). Enligt en tradition har krucifixet tillhört Näsby kyrka.
• Altarskåp av ek från Östergötland, 1400-talets andra hälft, (bilder).
• Altarskåp av ek från Östergötland, 1500-talets första fjärdedel, tidigare placerad i Näsby kyrka, (bilder).
• Äldre predikstol från Rystads gamla kyrka, tillverkad 1645.
• Nuvarande predikstol av Carl Fredrik Beurling, tillverkad 1796.
• Altartavla visande korsnedtagningen målad av Pehr Hörberg 1796. Omfattningen är gjord samma år av Carl Fredrik Beurling.
• Läktarbarriärens målningar med konung Davids orkester tillkomna 1806.

[redigera] Kyrkoorgel

Den äldsta kända orgeln kom till kyrkan 1645. Det var ett ”posetyff” (positiv) antagligen från ett tyskspråkigt område; det finns nämligen en oljemålning i en utformning som antyder att den hört till positivets fasad. Målningen har en låg mittdel där Jesaja får sin kallelse som profet, omgiven av högre sidopartier som till vänster visar Moses med tio Guds bud avfattade på tyska och till höger aposteln Petrus.

Kronologi:

• 1645: Ett positiv skänks till kyrkan av friherre Carl Mörner på Tuna, som bl.a. var kammarjunkare hos Gustav II Adolf.
• 1703: Orgelbyggare Johan Arfwedsson Agerwall (†1711), Söderköping, bygger en piporgel i kyrkan. Enligt Carl Fredric Broocman hade orgeln (1760) sju stämmor. Enligt en annan källa hade den 6 stämmor.
• 1783: Pehr Schiörlin, Linköping, bygger en 12-stämmig orgel med 1 manual och pedal. Fasaden med tre tureller och utsmyckning med palmkvistar och festonger, på turellerna brinnande urnor, är ritad av Olof Tempelman 1782; de skulpterade ornamenten är utförda av Carl Fredrik Beurling.
• 1890-1891: Orgelbyggare Carl Elfström (1830-1917), Ljungby, bygger om orgeln, varvid även Schiörlins fasad ändras något. Mekanisk med 16 stämmor på två manualer och bihangspedal med transmitterade (lånade) stämmor: Subbas 16' från Borduna 16', Principal 8' från första manualens Principal 8' och Basun 16' från Trumpet 8'.
• 1936: Bo Wedrup ändrar Gemshorn 8’ till Gemshorn 4’, Cornett III ch. till Kvinta 2 2/3’, Gamba 8’ till Principal 4’, Violin 4’ till Flagflöjt 2’. Mekanisk.

Disposition 1936:

Manual I	Manual II	Pedal	Koppel
Borduna 16'	Salicional 8'	bihängd	II/I
Principal 8'	Vox retusa 8'	Subbas 16' (transm. fr. Borduna 16')	4' I/I
Fugara 8’	Principal 4'	Principal 8’ (transm.)	I/P
Bömflöjt 8'	Flageolett 2'	Basun 16' (transm. fr. Trunpet 8')
Octava 4’
Gemshorn 4'
Kvinta 2 2/3'
Octava 2'
Trumpet 8'

• 1971: Fredriksborgs orgelbyggeri - Troels Krohn bygger en ny orgel bakom schiörlinfasaden, vars pipor åter görs ljudande. Nya orgeln innehåller 24 stämmor, varav 8 är kvar från 1891 års 16-stämmiga orgel. Förutom de i schiörlinfasaden har det inte gått att utröna vilka pipor som härstammar från Pehr Schiörlin.

Nuvarande disposition:

Manual I C-g³	Manual II C-g³	Pedal C-f¹	Koppel
Borduna 16' (gammal)	Rörflöjt 8' (ny)	Subbas 16' (ny)	I/P
Principal 8' (gammal) (fasad)	Vox retusa 8' (gammal)	Oktavbas 8' (ny)	II/P
Bömflöjt 8’ (gammal)	Principal 4' (ny)	Gedacktbas 8’ (ny)	II/I
Fugara 8' (gammal)	Koppelflöjt 4' (ny)	Pommer 4' (ny)
Oktava 4’ (gammal)	Waldflöjt 2' (ny)	Fagott 16' (ny)
Gedacktflöjt 4' (ny)	Sifflöjt 1' (ny)
Qvinta 2 2/3' (gammal)	Cornett III chor (ny)
Oktava 2' (gammal)	Scharf III chor (ny)
Mixtur V chor (ny)	Oboe 8' (gammal)
Trumpet 8' (ny)	Tremulant

[redigera] Runsten

En runsten är inmurad i kyrkväggen.

[redigera] Externa länkar & källor

• Kyrkobyggnader i Linköpings kommun med uppgifter från Riksantikvarieämbetet och Sockenkyrkoprojektet.
• Medeltidens bildvärld, Historiska museet.
• Litteratur om Domprosteriets kontrakt.
• Eriksgatan Norrköping – Linköping.
• Ett altarskåp i Rystads kyrka.

[redigera] Litteratur & källor

• Carl Fredric Broocman: Beskrifning Öfwer the i Öster-Götland Befintelige Städer, Slott, Sokne-Kyrkor .... Tryckt i Norrköping hos Johan Edman år 1760 / G. Ekströms förlag 1993.
• Åke Nisbeth: Rystads kyrka och Näsby gamla kyrka, Linköpings stifts kyrkobeskrivningskommitté 2004, ISBN 91-7962-111-2
• Sten L. Carlsson: Sveriges kyrkorglar, Håkan Ohlssons förlag, Lund (1973), ISBN 91-7114-046-8
• Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, Stockholm (1985), ISBN 91-7118-499-6
• Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson: Inventarium över svenska orglar 1989:II, Linköpings stift, Förlag Svenska orglar 1989

[redigera] Fler bilder