Resmo kyrka

Wikipedia

Hagby kyrka.

Resmo kyrka är en kyrkobyggnad i Resmo socken och Resmo-Vickleby församling på Öland. Den ligger 1½ mil söder om Färjestaden och tillhör Växjö stift.

Innehåll

1 Kyrkobyggnad
2 Historik
3 Inredning och inventarier
4 Kyrkoorgel
5 Externa länkar & källor
6 Litteratur och källor

[redigera] Kyrkobyggnad

Interiör mot koret

Resmo kyrka är belägen på västra landborgen intill Stora Alvaret, i en trakt rik på fornlämningar; bland dessa märks fyra ovanligt stora gånggrifter. Kyrkan består av ett långhus med smalare absid kor, sakristia i norr och torn i väster. Korets plan, liksom även sakristians, är något skev. Norra långhusportalen (vars inre är igenmurad) har nedåt divergerande sidor och täcks av mycket långa ekvirken i en form som i Sverige endast förekommer på Öland, bland annat även i Ventlinge kyrka. Även syd- och västportalerna har varit av samma slag. Tornets öppningar är alla avtäckta med ekplank på insidan. Stora spetsbågiga och mindre rundbågiga fönster, både i norr och söder, lyser upp det höga och smala kyrkorummet, som täcks av ett flackt trätunnvalv.

Ingångar i väster och mitt på sydfasaden leder in i kyrkorummet. Inredningen är huvudsakligen från 1700-talets slut. Resmo äger Ölands största svit av romanska målningar. Till de äldsta, från 1100-talets mitt, hör framställningen av Majestas Domini (lat. "Herrens majestät") i absidens hjälmvalv. Målningarna inne i den höga triumfbågen och på triumfmurens västra sida hör till den något yngre, omfångsrikaste målningssviten tillkommen omkring 1200. Kyrkan rymmer vidare kalkmålningar från 1200-talets mitt och 1500-talets slut.

[redigera] Historik

Predikstol

Resmo är den bäst bevarade och kanske den äldsta av de kvarstående öländska medeltidskyrkorna. De äldsta delarna – koret med absid, långhuset, delar av västtornet - daterar sig från 1100-talets början eller förra hälften. Västtornet färdigställdes vid mitten av samma århundrade och omkring år 1200 uppfördes också ett östtorn. En sakristia tillbyggdes vid 1740-talets början. Stora spetsbågiga fönster höggs upp 1784 och det plana innertaket ersattes med ett tunnvalv av trä. Östtornet, som förvandlat kyrkan till en klövsadelskyrka, revs vid 1826 års ombyggnad ned till något över det ursprungliga korets nivå, och kyrkan erhöll i huvudsak sitt nuvarande utseende. Vid samma tillfälle försågs tornet med lanternin; kor och långhus täcks av ett gemensamt sadeltak; korets takfall dock något kortare. Ytterligare förändringar av tornets utseende gjordes 1890. År 1923 förändrades exteriören enligt förslag av arkitekt A. Roland.

Triumfkrucifix

[redigera] Inredning och inventarier

Medeltida kalkmålning i absidens hjälmvalv av oidentifierad upphovsman från 1100-talets andra hälft, (bilder).
Ytterligare fragment av romanskt muralmåleri inne i den höga triumfbågen och på triumfmurens västra sida.
På långhusväggarna enstaka senmedeltida dekorationsrester.
Triumfkrucifix
Altaruppsats med trekantgavel från 1799, ritad av Carl Fredric Sundvall, är av en strängt antikiserande aediculatyp, en stil som infördes i Sverige på 1790-talet.
Predikstol från 1799, ritad av Carl Fredric Sundvall.

[redigera] Kyrkoorgel

Läktarorgel

1892: Åkerman & Lund, Stockholm, bygger ett 4-stämmigt positiv.
1931: Firma Magnusson, Göteborg, bygger till en pneumatisk 2:a manual och [[pedalklaviatur|pedal].
1965: Orgeln omdisponeras av Olof Rydén, Stockholm.

Disposition:

Manual I	Manual II	Pedal	Koppel	Fasta komb.
Gedackt 8'	Borduna 8'	Subbas 16'	II/I	Piano
Principal 4'	Ekoflöjt 4'	Gedackt 8'	4’ I/I	Forte
Kvinta 2 2/3'	Principal 2’		16’ II/II	Tutti
Svegel 2'	Oktava 1’		I/P
			II/P