Nykils kyrka

Wikipedia

Nykils kyrka är en kyrkobyggnad i Nykils samhälle, Nykils socken och församling, Valkebo härad i Östergötland. Den ligger ca 18 km sydväst om Linköping, 5 kilometer sydöst om Gammalkil och tillhör Linköpings stift.

Innehåll 1 Kyrkobyggnaden 2 Historik 3 Inventarier 4 Kyrkoorglar 5 Externa länkar & källor 6 Litteratur & källor

[redigera] Kyrkobyggnaden

Nykils kyrka (bild) är byggd i gustaviansk stil. Stora fönster gör att kyrkorummet upplevs som ljust och rymligt. Koret med altaret bildar fortsättning på det tunnvälvda långhuset. Kyrkans interiör domineras av altare med altaruppsats, predikstol i svart med förgyllning och läktare med orgel av bröderna Sven & Erik Nordström. Under altartavlan står: "Se Guds Lamb som borttager werldens synd" (Joh. 1:29).

[redigera] Historik

Redan under 1200-talet byggdes en stenkyrka i Nykil. Den bestod av långhus med kor och torn. Klockorna hängde dock i en stapel på kyrkogården. Senare välvdes kyrkan, vilket bör ha skett i början av 1500-talet.

År 1647-1648 fick kyrkan nya bänkar och läktaren utökades. År 1655 var det dags at byta ut den gamla klockstapeln mot en ny, vilken blev klar strax därpå. År 1701 tillkom ett korskrank, snidat av mäster Gudmund. Samma år dekorerade mäster Henrik (Heinrich) Werner koret med "tio förgyllda och försilvrade lampor" och levererade en ny predikstol. Befolkningen växte i församlingen och 1734 gjordes en tillbyggnad.

Orgelbyggaren Jonas Wistenius byggde 1749 en piporgel, vars fasad dekorerades med snidade änglar av skulptör Johan Wedulin i Hjo och målades av J. G. Stoltz i Vadstena. Året därpå gjorde mäster Johan Wedulin en ny altaruppsats, som, liksom orgelläktaren, målades av Stoltz.

Carl Fredric Broocman berättar i mitten av 1700-talet: "Kyrkan, som finnes nämnd i gamla Skrifter Nya Kjöl, twifwels utan af sin belägenhet på en högd, står på Krono grund uti Norra ändan af Soknen, en och 3 fjerdedels mil ifrån Linköping, tå wägen tages genom Slaka Sokn. I långliga tider har hon warit 32 alnar lång och 13 och en fjerdedels aln bred; men som Församlingen tid efter annan tiltagit och icke rymdes uti henne, så blef hon år 1734 utwidgad med en tilbyggnad af träd till 16 alnars längd och 17 och en half alns bredd. Altartaflan är upsatt år 1750 för 600 Daler Kopp:mt, och föreställer uti wacker målning Frälsaren på Korßet med Maria och Johanne therunder. Prädikstolen är i lika måtto wäl gjord i Bildthuggare-Arbete med Frälsarens och Evangelisternas bilder uti förgyld målning. Theslikes är ock Kyrkan beprydd med en wacker Orgelläcktare, som upsattes år 1749, tå äfwen Orgelwerket blifwit köpt för 2600 Daler Kopp:mt. Af Påwiska öfwerlefwor ser man ännu Kyrkan under hwalfwen wara målad med åtskilliga heligas beläten. [...] Intet Torn är wid Kyrkon, utan hänga Klockorna uti Trästapel;

	och står på then större:	men på then mindre:
	Wælborne JOHAN DRAKE, MARGARETHA KLINGSPÅR,	Verbum divinum manet in æternum. 1586.(?)
	ANNA SCHEIDING, J. L. SCHÖNFELDT år 1670,

Senare, år 1761, engagerades byggmästaren Petter Frimodig (1721-1766) för att bygga ett nytt torn, vilket blev klart 1763.

Trots tillbyggnad och stor läktare var kyrkan alldeles för liten för den växande befolkningen. År 1781 fattade sockenstämman beslut om nybyggnad och 1784 skrevs kontrakt med byggmästare Casper Seurling, Mjölby. Arbetena påbörjades 1784. Sockenfolket levererade timmer och sten, av Lars Andersson i Tjällmo köptes spik och från Hammar erhölls vitkalk och järn. Den nya kyrkan utformades i gustaviansk stil med stort tunnvälvt långhus, rundbågiga fönster och i öster rakt avslutat kor. Bakom koret byggdes en parallelltrapetsformad sakristia. I väster behölls delar av det gamla tornet. År 1783 var kyrkan färdig.

År 1800 ombads Casper Seurling besiktiga tornet. Han fann det för högt och kortade därför av spiran. Tornet har trots detta en ansenlig höjd och har fortfarande kvar Petter Frimodigs stil.

Under 1800-talet gjorde konstnären Johan Blackstadius (1816-1898) en inte helt lyckad ommålning av altartavlan.

År 1909 renoverades kyrkan. Förutom ommålning av interiören, ersattes de tidigare slutna bänkkvarteren med nya öppna bänkar.

Under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping, vidtogs 1955 en restaurering av inventarierna, varvid bl.a. kyrkbänkarna åter försågs med luckor och övermålningen av altartavlan togs bort. Vidare gjordes en del renoveringar: Fönsterhöjden minskades något och sakristian bakom koret fick ny ingång. Dessutom skapades förrådsutrymmen under läktaren och tornkammaren inreddes som kyrksal.

[redigera] Inventarier

• Triumfkrucifix av ek, kors av furu, från verkstad i Östergötland, mitten av 1300-talet, (bilder).
• Madonna av ek, från verkstad i Östergötland, 1400-talet(?), (bilder).
• Dopfunt med ängel, som bär upp en cuppa ornerad med keruber, tillverkad av skulptör Johan Werner d.y. i Bäck, Östra Tollstads socken, omkring 1670.
• Ny dopfunt från 1955, ritad av arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping.
• Predikstol i gustaviansk stil.
• Altaruppsats med altartavla föreställande Kristus i Getsemane möjligen målad av Lars Bolander i Stockholm (1731-1795).
• Äldre skulpterad altaruppsats vid södra väggen återgivande "Jesu korsfästelse*, utförd 1750 av mäster Johan Wedulin, Hjo och målad av J. G. Stoltz, Vadstena. Änglafigurerna överst på kompositionen satt ursprungligen på wisteniusorgelns fasad.
• Målning, "Kristi uppståndelse", signerad av målarmästare C. G. Erdman, Linköping, 1809.

• Mässhake av röd sammet med årtalet 1786.
• Mässhakar, svarta från 1800-talet.
• Mässhake av vitt siden broderad med "Guds lamm" och på korset "Veronicas svettduk", gåva av kyrkoherde John Augustinus
• Kalkkläde av vitt siden med guldspets och broderade blommor, märkt "CHS MND", daterad 1786.
• Kalkkläde av röd sammet med broderi visande "Guds öga", från omkring år 1800.
• Sjuarmad ljusstake av mässing skänkt 1666 av överste Johan Drake († 1677) och hans fru Margareta Klingspor. På staken finns bådas alliansvapen, det vill säga Drake och Klingspor.
• Piporgel av Jonas Wistenius 1749, fasadskulpturer av mäster Wedulin i Hjo och målningar av J. G. Stoltz, Vadstena.
• Storklockan, gjuten av Jonas Green 1670.
• Lillklockan, omgjuten av Elias Fries Thoresen i Jönköping 1762, resp. av M. & O. Ohlssons klockgjuteri i Ystad 1938.

[redigera] Kyrkoorglar

Kronologi:

• 1749: Jonas Wistenius, Linköping, bygger en 9-stämmig mekanisk piporgel i kyrkan. Fasadens prydnader utförs av mäster Wedulin i Hjo; samme Wedulin som gjort altaruppsatsen.
• 1863 bygger bröderna Sven & Erik Nordström, Flisby, en ny 17-stämmig mekanisk piporgel med 2 manualer och bihangspedal på västläktaren. Manualens undertangenter vita. Alla fasadpipor stumma.
• 1963: Orgelbyggare Richard Jacoby, Stockholm, reparerar orgeln och filtar mekaniken för att minska slamret.
• 1972: Reparation av orgelbyggare Reinhard Kohlus, Vadstena, som härvid avlägsnar spunden på undersidan i några blindkanceller.
• 2001: Restaurering av orgelbyggare Henrik Lind, Flemma. Skador repareras och 1963 års filtning, som gjort orgeln onödigt tungspelt, tas bort och ersätts med belädring. Färger på Nordströms orgelhus och spelbord återställs till original.

Nordströms ursprungliga disposition & nuvarande:

Manual C-f³	Öververk C-f³	Pedal C-h°	Koppel
Borduna 16', B/D	Flöjt 8'	bihängd manualen	Öververk/manual
Principal 8'	Fugara 8'
Gedackt 8'	Principal 4'
Fleut d'Amour 8'	Fleut octaviante 4'
Octava 4'	Basång 8', B
Spetsflöjt 4'	Oboé 8', D
Octava 2'
Scharf I-II chor, 2 2/3' (från c° + 2') (ej repet.)	Crescendosvällare
Basun 16', B
Trumpet 16', D
Trumpet 8', B/D

[redigera] Externa länkar & källor

• Kyrkobyggnader i Linköpings kommun med uppgifter från Riksantikvarieämbetet och Sockenkyrkoprojektet.
• Medeltidens bildvärld, Historiska museet.
• Nykils socken.
• Bild på orgelspelbordet.

[redigera] Litteratur & källor

• Carl Fredric Broocman: Beskrifning Öfwer the i Öster-Götland Befintelige Städer, Slott, Sokne-Kyrkor .... Tryckt i Norrköping hos Johan Edman år 1760 / G. Ekströms förlag 1993.
• Nykils kyrka, kort vägledning av Bengt Cnattingius, Linköpings stiftsråds kyrkobeskrivningsnämnd (1969)
• Våra kyrkor, sid. 99, Klarkullens förlag, Västervik, ISBN 91-971561-08

• Sten L. Carlsson: Sveriges kyrkorglar, Håkan Ohlssons förlag, Lund (1973), ISBN 91-7114-046-8
• Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, Stockholm (1985), ISBN 91-7118-499-6
• Einar Erici & R. Axel Unnerbäck: Orgelinventarium, Proprius förlag, Stockholm (1988), ISBN 91-7118-557-7
• Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson (red.): Inventarium över svenska orglar 1989:II, Linköpings stift, Förlag Svenska orglar, Tostared 1990, ISSN 1100-2700
• Tidskriften Orgelforum 2001, nr 2 och 4, Svenska orgelsällskapet, ISSN 0280-0047
• Arne Land, Ljungsbro (2004)
• Kyrkoherde Annika Johansson, Näverdal (2006)