Newtons rörelselagar

Wikipedia

Isaac Newtons lagar eller Newtons rörelselagar publicerades först 1687 och beskriver den klassiska fysiken fram till 1900-talet. De beskriver föremåls acceleration, deformation och lägesförändring, och hur de påverkas av yttre krafter. De gäller för makroskopiska fysikaliska system, till exempel för kroppar, stela kroppar och himlakroppar. De kräver att systemets koordinatsystem är fixt, d.v.s. inte accelereras.

Tröghetslagen (Newtons första lag): - Ett föremål förblir i vila eller i likformig rörelse så länge inga yttre krafter verkar på föremålet.

Newtons andra lag: Tidsförändringen av rörelsemängden har samma riktning och storlek som den applicerade kraften. Om kroppens massa är konstant blir uttrycket F = m·a, där F är kraften som ger massan m accelerationen a.

Mer allmänt kan man uttrycka denna lag som att , där p = mv är rörelsemängden. Om massan m är konstant, är detta precis samma uttryck som ovanstående.

Newtons tredje lag: När en kropp (A) verkar med en kraft på en annan kropp (B), verkar B med en lika stor kraft (en reaktionskraft) på A, men i motsatt riktning. Båda krafter är av samma typ.