Massa
Wikipedia
Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materiainnehåll. Massa har en inbyggd fundamental kraft, gravitation, en kraft som påverkar såväl andra massor som elektromagnetisk strålning. Massa har också egenskapen att göra motstånd mot en påverkande kraft, så att accelerationen reduceras. Dessa två naturer hos massan kallas ibland tunga massan respektive tröga massan. Redan Galilei lär ha påvisat att det ändå gäller samma sak; en stor massa påverkad av jorden gravitation faller lika snabbt till marken som en lätt. Den tunga massan har både större dragningskraft från jorden, och större tröghet i accelerationen, och dessa skillnader tar exakt ut varandra.
Massa mäts i massenheter.
Innehåll |
[redigera] Andra begrepp
Tyngd är entydigt lika med en kraft, närmare bestämt tyngdkraften på ett givet ställe. Exempelvis har man samma massa på månen som här på jorden, eftersom man har samma materieinnhåll, men ens tyngd är mycket mindre på månen. Tyngden på jorden är ungefär 9,81 * massan, och mäts i Newton.
Vikt är inte ett vetenskapligt begrepp. Oftast menas samma sak som massa, och man mäter i kg, men mätningen sker egentligen av tyngden. Om man mäter med våg uppe på ett berg blir mätvärdet fel.
[redigera] Enheter
- Huvudartikel: Massenheter
Den internationella grundenheten för massa är 1 kilogram och definieras som massan hos den internationella kilogramprototypen. Den finns hos Bureau International des poids et mesures (BIPM) i Sèvres, Frankrike. De nationella prototypernas massa bestäms genom kalibrering mot den internationella prototypen. Det svenska kilogramprototypen, Rikskilogrammet ‚ "Rikslikaren", finns hos Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) i Borås. (Tidigare benämnt Statens Provningsanstalt.)
I SI är massan en av de 7 grundenheterna, och utgör tillsammans med tid och längd grunden för att härleda mekanikens storheter.
I sammanhang som behandlas med relativitetsteori och kvantgravitation använder man gärna planckenheter.
[redigera] Relativititet
De tre storheter, tid, storlek(längd) och massa, som människan har lättast att förstå intuitivt, och där i synnerhet massan verkar så särskilt påtaglig, omfattas av Einsteins beprövade speciella relativitetsteori. Teorin säger bland annat att om en betraktare färdas mycket snabbt i förhållande till ett föremål, vars massa hon mäter, så uppfattar hon att föremålet har större massa, än vad en betraktare gör, som rör sig med lägre hastighet i förhållande till detsamma.
Egenskapen gravitation behandlas av den allmänna relativitetsteorin.
[redigera] Kvantmekanik
Den tröga massan, egenskapen tröghet, anses fungera genom en mekanism kallad Higgsmekanismen.
Den tunga massan, gravitationen, har kvantmekaniskt en funktionsätt som inte är välkänt. Det finns teorier, se till exempel strängteori.
