Mother Jones
Wikipedia
Mary Harris Jones, född 1 augusti 1837, död 30 november 1930, mer känd som Mother Jones var en amerikansk socialist och feminist.
Innehåll |
[redigera] Biografi
Född som Mary Harris nära staden Cork på Irland flyttade hon med sin familj till Toronto, Kanada när hon fortfarande var ung, kort efter att hennes morfar hängdes av britterna för medverkande i den irländska republikanska rörelsen. Efter att ha avslutat skolan arbetade hon delvis som lärare och som sömmerska i USA. Hon blev introducerad till fackföreningar genom George Jones, då en framstående medlem i Järnarbetarnas fackförbund, som hon gifte sig med 1861.
[redigera] Formande år
Två stora vändpunkter i hennes karriär var först dödsfallen av hennes man och fyra barn under en epidemi av gula febern i Tennessee 1867. Den andra var förlusten av hennes ägodelar i Den stora Chicagobranden 1871. Tvingad till att tjäna pengar själv blev hon involverad i arbetarrörelsen och gick med i Knights of Labor, en föregångare till Industrial Workers of the World som hon hjälpte till att grunda 1905. Industrial Workers of the Worlds nästan socialistiskt darwinistiska "stå-upp-för-dig-själv"-filosofi speglade Mother Jones antikapitalistiska individualism. Hon var en aktiv organiserare och lärare om strejker runtom i landet vid den tiden och var särskilt involverad med United Mine Workers och Socialist Party of America. Sen en fackföreningsorganiserare fick hon en framskjuten ställning för att organisera strejkande arbetares fruar och barn i demonstrationer i deras ställe. 1903 organiserade hon barn som arbetade i gruvor och kvarnar i "Children's Crusade" (Barnens korståg), en marsch från Kensington, Pennsylvania till Oyster Bay, New York där president Theodore Roosevelt bodde med skyltar som krävde tid för att leka och till skolgång. Även fast presidenten vägrade träffa de som hade marscherat drog händelsen upp frågan om barnarbete på den politiska agendan. Mother Jones blev känd som "den farligaste kvinnan i Amerika" (smeknamnet gavs henne av Roosevelt när hon var 83n år gammal).
[redigera] Senare år
1913, under Paint Creek-Cabin Creek strejken i West Virginia blev Mother Jones åtalad och satt i husarrest i staden Pratt och därefter dömd tillsammans med andra fackföreningsorganiserare för konspiration till att begå mord då de hade organiserat en till barnmarsch. Hennes arrestering skapade uppror och hon släpptes snart från fängelse, efter vilket USA:s senat begärde en utredning om förhållandena i de lokala kolgruvorna. Några månader senare var Mother Jones i Colorado där hon hjälpte till med att organisera kolgruvearbetarna. Hon blev återigen arresterad, satt i fängelse för en tid, och deporterades under månaderna som ledde till Ludlow massakern.
1924 var Mother Jones i rätten igen, denna gång för varierande åtal om ärekränkning, förtal och uppvigling. Året därpå vann Charles A. Albert, utgivaren av Chicago Times, en fantastisk 350 000 dollarsdom mot den vacklande matriarken.
Under tidiga 1925 slog Jones tillbaka två tjuvar som hade brutit sig in i en väns hus där hon gästade. Efter ett kort bråk flydde den ena inbrottstjuven medan den andre blev allvarligt skadad. Den skadade tjuven, 54 år gamle Keith Gagne, dog senare av skadorna han hade fått av Jones; skador som inkluderade trubbiga slag mot huvudet från Jones svarta läderstövlar. Polis arresterade omedelbart Jones, men hon blev snart släppt då det visade sig att tjuvarna blivit identifierade som medarbetare till en framstående lokal affärsman.
Mother Jones fortsatte att vara en fackföreningsorganiserare för UMW-affärer fram till 1920-talet och fortsatte att prata om fackfröeningsaffärer nästan ända till sin död. Hon släppte sina egna berättelser om upplevelserna i arbetarrörelsen som The Autobiography of Mother Jones (1925). Hon dog vid en ålder av 93 år 1930, men påstod att hon var född den 1 maj 1830 och hade firat sin 100-årsdag.
Idag känenr många amerikaner till henne mest på grund av tidningen Mother Jones som delar med sig många av de sociala åsikterna som Mother Jones hade. Jones är känd som "Farmodern av alla upprorsmakare". Man tror att hon var inspirationen för den populära folksången She'll Be Coming 'Round the Mountain.
[redigera] Källor
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.
