Joseph Pitton de Tournefort

Wikipedia

Joseph Pitton de Tournefort, född 5 juni 1656 i Aix-en-Provence, Frankrike, död 28 december 1708 i Paris, fransk botaniker, som utformade en växttaxonomi som föregrep Carl von Linné och inspirerade densamme till hans sexualsystem.

Joseph Pitton de Tournefort studerade i jesuitskola, och hans far hade beslutat att han skulle viga sig åt Gud. Fadern dog dock tidigt, och han kunde då ägna sig åt botaniken, vilket var vad han helst ville göra. Han samlade växter i två år, och inskrevs sedan vid universitetet i Montpellier där han studerade medicin. 1683 utsågs han till professor i botanik vid Jardin des Plantes. På kungens order begav han sig på resa i västra Europa, där han särskilt i Pyrenéerna gjorde viktiga växtsamlingar. Mellan 1700 och 1702 befann han sig på de grekiska öarna och besökte Konstantinopel, Svarta havets kuster, Armenien och Georgien, och gjorde då diverse växtsamlingar och botaniska observationer. Med sig på resan hade han den tyske botanikern Andreas Gundesheimer (1668-1715) och den franske konstnären Claude Aubriet (1651-1743). En av hans lärjungar, Charles Plumier, följde även med på resorna. Reseberättelsen publicerades postumt med titeln Relation d'un voyage du Levant.

Hans huvudverk är dock Institutiones rei herbariae (1700), i vilken han klassificerar växter utifrån deras kronblad, och ännu viktigare, gjorde en distinktion mellan art och släkte. Med begreppet släkte kunde han inordna 6000 växter i 600 grupper, och därmed bana väg för Linné.

Han dog i Paris, då han blev överkörd av en vagn. Vägen har blivit uppkallad efter honom (Rue de Tournefort i Femte Arrondissemanget).

Andra verk var De optima methode instituenda in re herbaria (1697), och Histoire des plantes qui naissent aux environs de Paris (1698). Linné uppkallade Tournefortia, i familjen Boraginaceae efter honom.

En annan lärjunge var Sébastien Vaillant.

Auktorsnamnet Tourn. kan användas för Joseph Pitton de Tournefort i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken. (Wikipedia-artiklar som använder auktorsnamnet)

Källor: