Havre

Wikipedia

Den amerikanska staden hittas på Havre, Montana

?Havre

Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Växtriket Plantae
Division:	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision:	Gömfröväxter Angiospermae
Klass:	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning:	Poales
Familj:	Gräs Poaceae
Släkte:	Havren Avena
Art:	Havre A. sativa
Vetenskapligt namn
§Avena sativa Auktor: L.


Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Havre (Avena sativa) är ett kraftigt och oftast högväxt gräs, inom släktet havren och familjen gräs, med kala strån som kan bli över en meter höga.

[redigera] Beskrivning

Bladen är kala och breda. Arten blommar i juli till augusti. Vippan är stor och allsidig, med gråaktigt gröna småax som är mycket stora. Småaxen har hinnkantade skärmfjäll och ytteragnar, de saknar vanligen borst men kan, hos en del exemplar, ha ett utskjutande borst.

Havre är självpollinerande och självbefruktande. Ett sätt att skilja havresorterna åt är genom att se vilken färg kornet har, det finns vit-, gul- och svarthavre.

Havre behöver ett nederbördsrikt klimat och sås därför tidigt på våren så den inte torkar ut på senvåren och försommaren, den är ej heller speciellt köldkänslig. Havre kan odlas på all slags jord men drabbas ofta och särskilt på kalkrik jord av bristsjukdomar, utöver bristsjukdomar kan den få ett flertal sot- och rostsjukdomar samt virussjukdomar. Flyghavre som står den odlade havren nära i släktskap, kan också nämnas och är ett besvärande ogräs som ofta kräver kostsam handrensning av fälten.

[redigera] Historik

Havre härstammar troligen från en sydeuropeisk vildart, Avena sterilis; den första odlingen kan spåras till Medelhavsområdet för cirka 2 000 år sedan, havre var inte känd som odlad växt av de gamla kulturfolken. Grekerna ansåg den dessutom oduglig som föda. I Västeuropa blev den först känd under bronsåldern, men spelade i Norden en obetydlig roll ännu under järnåldern. Havreodlingen i Sverige blev allmänt utbredd under 1700-talet och nådde sin höjdpunkt i slutet av 1800-talet då havre utgjorde omkring 50 procent av spannmålsproduktionen i landet.

Havre odlas nu i många länder men det är främst i Europa och Nordamerika man hittar odlingar. Havreodlingen omfattar nästan uteslutande vanlig havre.

Andra havren:

Flyghavre (A. fatua)
Purrhavre (A. strigosa)

[redigera] Användning

Av havre tillverkas bland annat havregryn, havremust och en viss typ av mjölkersättning för laktosintoleranta.

I diverse kommersiella sammanhang nämns havre som hälsobefrämjande. Havre innehåller en speciell fiber - betaglukan - som är vattenlöslig, och därför bildar gel i mag-tarm kanalen. Detta innebär att upptag av näring blir jämnare, och havrens betaglukan blir därför blodsockerreglerande (lågt glykemiskt index). Samma egenskaper hos havrens betaglukaner förklarar kolesterolsänkande effekt i ett flertal vetenskapliga studier. Havre innehåller också proteiner som är uppbyggda av olika aminosyror däribland aminosyran tryptofan. Tryptofan är en bas för tillverkning av serotonin och melatonin. Tre ämnen som påverkar vårt humör, beteende och känsloliv. Både tryptofan och melatonin går att köpa i hälsokostaffärer som kosttillskott och på recept kan patienter med depressioner få läkemedel som ser till att halterna av serotonin höjs i hjärnan. Sedan några år tillbaka har intresset för functional foods ökat och i detta sammanhang har forskare visat intresse för produkter med havreinnehåll.

I takt med allt högre energikostnader har man börjat visa intresse för att använda havren för värmeproduktion. Vid en effektiv förbränning i en villapanna motsvarar 2,5 kg havre 1 liter olja.

För näringsinnehåll, se havregryn.