Carolina Rediviva
Wikipedia
Carolina Rediviva (lat. "den återuppståndna Carolina", vilket anspelar på det äldre Academia Carolina), ett bibliotek och en byggnad, till vilken grunden lades 19 oktober 1819 av kung Carl XIV Johan och som togs i bruk 1834, beläget i Uppsala i fonden av Vaksalagatan-Drottninggatan, på Carolinabackens krön mellan slottet, Odinslund och Engelska parken.
Innehåll |
[redigera] Biblioteket
Carolina Rediviva kallas sedan en omorganisation av Uppsala universitetsbibliotek 1999 "Carolinabiblioteket", som är Uppsala universitets huvudbibliotek. Här inryms en "bruksbiblioteksenhet" inom universitetsbibliotekets organisation som tillsammans med Karin Boye-biblioteket betjänar humaniora, teologi och sociologi. Dessutom finns här universitetsgemensamma enheter inom biblioteksorganisationen samt "kulturarvsenheterna", d.v.s. musik- och handskriftsavdelningen, avdelningen för äldre tryck (före 1851) och kart- och bildavdelningen. Chef för hela universitetsbiblioteket är överbibliotekarien, f.n. Ulf Göranson, med kontor i Carolina.
[redigera] I samlingarna
Innanför entrén till Carolina Rediviva finns ett litet utställningsrum, där man kan se delar av bibliotekets kanske mest kända handskrift, Silverbibeln (endast ett blad och pärmarna visas). På Carolina finns även bland annat Vadstenadiariet, Carta marina, Wolfgang Amadeus Mozarts notteckningar och Carl Gustaf Nordins Nordinska handskriftssamling.
[redigera] Lista över överbibliotekarier
- (1787)-1829 Pehr Fabian Aurivillius
- 1830-1857 Johan Henrik Schröder
- 1864-1882 Carl Gustaf Styffe
- 1883-1904 Claes Annerstedt
- 1904-1911 Leonard Bygdén (från 1910 med titeln 1:e bibliotekarie)
- 1911-1918 Aksel Andersson
- 1918-1928 Markus Hulth
- 1928-1946 Anders Grape (den förste med titeln överbibliotekarie)
- 1946-1966 Tönnes Kleberg
- 1966-1978 Gert Hornwall
- 1978-1996 Thomas Tottie
- 1996- t.v. Ulf Göranson
[redigera] Byggnadens historia
Byggnaden ritades av Carl Fredrik Sundvall och är Sveriges äldsta och näst största bibliotek. Det togs i bruk 1834, byggnationerna avslutades 1841, vid vilken tid hela det dåvarande universitetsbiblioteket överflyttades till Carolina från Gustavianum. Den totala byggkostnaden hade uppgått till 473 725 kronor i den tidens penningvärde, tre gånger den beräknade kostnaden, och hade bortsett från en gåva från Carl XIV Johan helt bekostats av universitetets egna medel. Trots storleken i de nerlagda kostnaderna hade ett större antal ekonomiskt motiverade ändringar gjorts i Sundvalls ritningar, något som slutligen fick denne att frånhända sig arkitektansvaret för Carolina.
Sedan Universitetshuset tagits i bruk 1887 var biblioteksverksamheten ensam i huset från 1888. Stora ombyggnationer verkställdes sedan 1888-1892 efter planer gjorda av Carl-August Kihlberg. Stora trapphuset offrades då för behovet av läsesal, låneexpedition, bokmagasin m.m. Ytterligare ombyggnationer, efter ritningar av Axel Anderberg, ägde rum 1913-1917 då regeringen beviljade 599 000 kr till om- och tillbyggnationer. Anderberg ansvarade tillsammans med Jöran Curman för de om- och tillbyggnader som ägde rum 1934-1945. Den hittills sista stora ombyggnaden ägde rum 1952-1971 och var ett verk av Peter Celsing.
De från början 3 våningarna och 2 mezzaninvåningarna har numera (2006) vuxit till 12 våningsplan, betjänade av 15 olika hissar och många trappor.
[redigera] Carolinas plats i studentkulturen
Carolina Rediviva står i centrum för Uppsalas och hela landets blickar omkring kl. 15 varje valborgsmässoafton, då stadens studenter - både nuvarande och förutvarande - samlas i Carolinabacken. Exakt klockan 15.00 ger universitetets rector magnificus bibliotekets balkong signal genom att vifta med och ta på sin studentmössa, varefter alla i backen gör detsamma och därefter hastigt ger sig av nerför backen för fortsatt firande. Man är tvungen att bege sig "galopperandes" ner för backen till närmsta nation för att kunna inta traditionsenlig champagne, eftersom gatorna är packade av människor och det finns ett begränsat antal platser på nationernas champagnemottagningar. Därför kallas denna ritual "champagnegalopp".
Valborgsseden stammar från den tid då läsåret slöts i maj och studenterna firade att årets läseperiod var över. Studentmössan var på den tiden ett alldagligt plagg som gärna bars året om - speciellt utanför lärosätet - av dem som var förunnade att studera. Mösspåtagningen i Carolinabacken har av och till direktsänts av Sveriges Television.
[redigera] Se även
[redigera] Litteratur
- Carolina Rediviva. Byggnadens historia från 1810-talet till 1980-talet, Acta universitatis upsaliensis, vol. XXV, Uppsala 1986.
