Språkfilosofi
Wikipedia
| Språkvetenskapliga discipliner |
| Fonetik |
| Fonologi |
| Grammatik |
| Historisk lingvistik |
| Lexikologi |
| Ortografi |
| Pragmatik |
| Semantik |
| Semiotik |
| Språkfilosofi |
| Språksociologi |
| Språktypologi |
Språkfilosofin är den del inom filosofin som sysslar med språket. Även om filosofer talat om språket ända sen Platons dagar fick det inte en särställning inom filosofin förrän på 1800-talet genom den språkliga vändningen.
För att förstå vad språkfilosofin sysslar med är det kanske enklast att se på några av de frågor som ofta har diskuterats:
- Hur kan språk ha mening?
- Hur är mening kopplad till begreppet om sanning?
- Vilken del av språket är meningsbärande? Ord? Satser? Tanken?
- Vad är mening?
- Hur påverkar språket och synen på språket synen på filosofi?
- Hur förhåller sig språk och tankar till varandra?
- Hur förhåller sig språket till världen?
- Vilka är de logiska förutsättningarna för meningsfullhet?
- Vad och hur använder vi språket?
- Vad är en metafor?
- Hur fungerar tolkning och översättning?
- Hur påverkas kunskap (epistemologi) av språket?
Att språkfilosofin är väsentlig för analytisk filosofi är självklart med tanke på att man anser att filosofiska problem först bör klargöras genom en analys av språket. Filosofer som Gottlob Frege, Bertrand Russell och Ludwig Wittgenstein ägnade därför mycket tid åt de logiska grundvalarna för en sådan analys.
Vardagsspråksfilosofi är en del av språkfilosofin som studerar vardagspråket, både i syfte att lära om själva språkets natur och i syfte i att med hjälp av kunskaper om vardagspråkets funktion lösa mer generella filosofiska problem, till exempel i moral och metafysik. Viktiga företrädare är J.L. Austin och H Paul Grice. Teorin för talakter är kanske det mest berömda resultatet, men också driften från språkets mening till menande och implikaturens funktion har sin plats i språkfilosofin.
Språkfilosofin inom kontinental filosofi härstammar främst från Ferdinand de Saussure vars projekt vissa menar bär stora likheter med Freges. Inom den kontinentala traditionen är även filosofer som Edmund Husserl, Martin Heidegger och Jacques Derrida viktiga inom språkfilosofin.
