Skytteanska professuren i statskunskap och vältalighet
Wikipedia
Skytteanska professuren, en av Johan Skytte 1622 vid Uppsala universitet inrättad professur i vältalighet och statskunskap, ursprungligen i vältalighet och politik. Professuren är troligen den äldsta i statskunskap i världen.
Till underhåll av denna professur skänkte Johan Skytte vissa av honom själv förvärvade gårdar, bl.a. en i staden befintlig fastighet, sedan dess kallad Skytteanum. Förr hade universitetet tjänstebostäder åt samtliga professorer. Skytteanum är den enda som ännu brukas som sådan.
Professurens innehavare, vilken av Gustaf II Adolf erhöll försäkran om full likställighet med de övriga professorerna, skall enligt instiftelsebrevet tillsättas av Skytte och hans arvingar på svärdsssidan samt, om släkten dör ut på manssidan, av döttrarnas manliga avkomlingar, såvitt de är adliga. Patronatet övergick från Skyttes son till hans dottersson greve Göran Gyllenstierna, samt tillkommer numera huvudmannen för ätten Mörner af Morlanda. Patronus underställer numera sitt val konsistorium, vilket, om det gillar valet, stadfäster detsamma.
[redigera] Fullständig lista över skytteanska professorer
- 1624-1627 - Johannes Simonius
- 1628-1630 (tjf), 1630-1642 - Johannes Loccenius
- 1642-1647 - Johann Freinsheim
- 1647-1679 - Johannes Schefferus
- 1682-1697 - Elias Obrecht
- 1698-1716 - Johan Upmarck Rosenadler
- 1717-1738 - Johan Hermansson
- 1738-1780 - Johan Ihre
- 1781-1787 - Jakob Axelsson Lindblom
- 1787-1803 - Jacob Fredrik Neikter
- 1805-1838 - Olof Kolmodin d.y.
- 1839-1841 - Carl Thomas Järta
- 1843-1861 - Olof Wingqvist
- 1862-1882 - Wilhelm Erik Svedelius
- 1882-1900 - Oscar Alin
- 1901-1916 - Simon Boëthius
- 1916-1922 - Rudolf Kjellén
- 1922-1923 (tjf) - Georg Andrén
- 1923-1947 - Axel Brusewitz
- 1947-1972 - Carl-Arvid Hessler
- 1972- f.n. - Leif Lewin
[redigera] Se även
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)
