Leif Lewin

Wikipedia

Leif Lewin, född 1941, svensk statsvetare, professor skytteanus vid Uppsala universitet sedan 1972.

Lewin är en av Sveriges mest framstående statsvetare, men har medvetet valt att delta i den offentliga debatten i relativt begränsad omfattning. Hans forskning är inriktad på demokratins teori och praktik och på svensk politik, med verk som Planhushållningsdebatten (1967), Hur styrs facket? (1977), Ideologi och strategi : svensk politik under 100 år (1984), Samhället och de organiserade intressena (1992) och Votera eller förhandla? : om den svenska parlamentarismen (1996). I Bråka inte! Om vår tids demokratisyn beskriver han den svenska politiska kulturens behov av ständig konsensus.

Lewin var under studietiden först aktiv i Föreningen Heimdal och Konservativa Studentförbundet, som han lämnade sedan statsvetarprofessorn Gunnar Heckscher störtats som högerledare år 1965. Lewin har därefter inte varit politiskt aktiv.

Lewin har varit ordförande i Sveriges universitetslärarförbund och har även varit dekanus vid samhällsvetenskapliga fakulteten, vicerektor vid Uppsala universitet och inspektor av Södermanlands-Nerikes nation. Han är medlem i flera svenska och utländska akademier och lärda sällskap, har varit styrelsledamot i råd, stiftelser, myndigheter och organisationer och har även suttit i styrelsen för statsvetarnas europeiska samarbetsorgan European Consortium for Political Research.

Företrädare: Carl-Arvid Hessler

Skytteanska professuren 1972–

Efterträdare: sittande