Rasblandning

Wikipedia

Rasblandning innebär att två olika raser inom samma art fortplantar sig. Benämningen kan avse djur såväl som människor. I det sistnämnda fallet kan benämningen rasblandning även avse sexuellt umgänge utan avkomma.

[redigera] Människor

Rasblandning bland människor (miscegenation) är på sina håll ett häftigt omdebatterat begrepp, och en åsikt är att mänskliga raser ej existerar. Denna åsikt till trots finns en mängd olika benämningar för avkomlingar i blandförhållanden, t.ex. mestis, mulatt och zambo.

Historiskt har man betraktat rasblandning på olika sätt. Medan man i det portugisiska väldet uppmuntrade förhållanden mellan kolonister och ursprungsbefolkning, var detta på andra håll tabu och förbjudet från 1700-talet och framåt, ibland med hänvisning till berättelsen om Pinehas och den midjanitiska kvinnan i Bibelns Fjärde mosebok, 25:e kapitlet.

I USA var lagar mot rasblandning i kraft under lång tid. I rättsfallet Pace mot Alabama 1883 slog USA:s högsta domstol fast att sådana lagar var förenliga med den amerikanska konstitutionen. Domstolen bytte sedan fot i avgörandet Loving mot Virginia, en dom som kom först 1967, vid vilken tid ännu 16 delstater hade sådana lagar. Även efter det amerikanska avskaffandet av rasblandningslagar har sådana funnits i kraft. Så sent som 2000 hölls en folkomröstning i delstaten Alabama, där 40% av väljarna ville behålla ett icke-konstitutionellt förbud mot rasblandning.

Nazityskland införde i Lagen till skydd av det tyska blodet och den tyska äran (Nürnberglagarna) 1935 förbud mot rasblandning mellan jude och tysk. I Sydafrika infördes 1949 ett rasåtskillnadssystem kallat Apartheid, enligt vilket rasblandning i form av äktenskap var förbjuden. Sexuellt umgänge över rasgränser förbjöds nästföljande år. Båda förbuden avskaffades i landet 1985. Fortfarande gäller i Israel ett förbud mot äktenskap mellan jude och ickejude [1].

[redigera] Djur

I djurvärlden, till exempel bland hunddjuren, är det vanligt att människans uppfödning begränsas till ett urval egenskaper hos en enskild avkomma, som definerar hunden ifråga som tillhörig en ras. Den godtyckligt satta rasgränsen kan dock överträdas och fertila blandrashundar (-katter, -hästar eller -kor) födas, till skillnad från artgränsen, som om den överträds och ger avkomma vanligen ger steril avkomma.