Ragnar Lodbrok
Wikipedia
Ragnar Lodbrok, viking och jarl hos den danske kungen Hårek Gottfridsson, död ca år 850. Namnet Lodbrok efter Völsungasagan och motivet med lindormen; han har därvid på sig beckbestrukna vargskinnsbyxor ("lodbrokor") för att ettret (giftet) inte skall skada honom. På påskdagen år 845 seglar han med en flotta på 120 skepp till Frankrike och uppför floden Seine, där han plundrar och belägrar Paris. Staden var skyddad av Karl den Skalliges män, men de flydde då danskarna inför deras ögon grymt avlivade fångar och hängde 111 av dem. Belägringen upphörde först efter det att Ragnar Lodbrok erbjudits en danagäld, 7 000 pund silver, på den tiden en oerhört stor summa.
Som påstådd sveakung förväxlas han ofta med Sigurd Rings son Ragnar, sveakung ca 770 - 785 och besjungen i Brage Boddasons Ragnarsdrapa.
[redigera] Ur Sagan
Ragnar Lodbrok börjar sin bana med att i en rustning av ludna skinn döda en lindorm och befria en jungfru vid namn Tora Borgarhjort, och senare i livet finner han i Norge en underbart skön och klok flicka som kallas Kraka, men i själva verket heter Aslög och är dotter till sköldmön Brynhilda och kung Sigurd Fafnesbane. Han får åtskilliga söner med henne, bl.a; Ivar Benlös, Björn Järnsida, Vitsärk och Sigurd Ormiöga; flera av dom figurerar i de nordiska ländernas forntida regentlängder. På gamla dar drar Ragnar Lodbrok till England för att på ärofullast möjliga sätt erövra landet, men den engelske kung Ella är på sin vakt, tar honom till fånga och kastar honom i en ormgrop, där den döende vikingen hörs yttra de bevingade orden "Grymta månde grisarna om de visste vad den gamle galten lider". Kung Ella inser då vem fången är och skickar bud till hans söner (se bild) med anbud om mansbot. De låtsas gå med på detta men rustar för hämnd och lyckas få tag i kung Ella som torteras till döds med en metod som kallas att rista blodörn.
| Företrädare: Sigurd Ring? |
Svenska sagokungar |
Efterträdare: Östen Beli |
