Nordirland
Wikipedia
|
|||||
| Motto: Dieu et mon droit (franska för Gud och min rätt). |
|||||
| Nationalsång: Londonderry Air(de facto) God Save the Queen |
|||||
 |
|||||
 |
|||||
| Huvudstad | Belfast (iriska: Béal Feirste) 54°35.456′N 5°50.4′V |
||||
| Största stad | Belfast | ||||
| Officiellt språk | engelska | ||||
| Statsskick | Konstituerande land av en unionsstat | ||||
| Monark | Elizabeth II | ||||
| Premiärminister | Tony Blair | ||||
| Yta - Totalt |
13 843 km² |
||||
| Folkmängd - Totalt (2001) |
1 685 267 |
||||
| Valuta | GBP | ||||
| Tidszon | UTC | ||||
| Skyddshelgon | Sankt Patrick | ||||
| Toppdomän | .uk | ||||
| Landsnummer | 44 | ||||
Nordirland är en riksdel och självstyrande provins inom det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. Nordirland, beläget på ön Irland, är den minsta riksdelen efter England, Skottland och Wales vilka är belägna på Storbritannien.
Irland utgjorde tidigare ett av de konstituerande länderna (eng. constituent country) inom det förenade konungariket, men efter en delning av ön på 1920-talet ingår numer endast den norra delen som en riksdel medan Republiken Irland på den södra delen är en självständig stat. Nordirland utgör större delen av Ulster, och detta namn används ofta som benämning för Nordirland.
Yta: c:a 14000 km2, befolkning: 1 685 267 invånare vid folkräkningen 2001. Huvudstad är Belfast med c:a 500 000 invånare.
Innehåll |
[redigera] Historia
Huvudartikel: Irlands historia
Under medeltiden utgjorde Irland en feodalt styrd stat med den engelske kungen som furste. Den irländska statsbildningen var trots detta skild från England och detta tillstånd kvarstod även när Irland på 1500-talet upphöjdes till ett självständigt kungarike. Den 1 januari 1801 uppgick Konungariket Irland i en union tillsammans med Konungariket Storbritannien och bildade det Förenade kungariket Storbritannien och Irland.
Se även: Konflikten i Nordirland
[redigera] Nordirland bildas
Irland utgjorde ett av det konstituerande länderna inom det förenade kungariket tills dess att ett inbördeskrig framtvingade en delning 1921. Tre provinser i syd Connacht, Leinster, Munster bröts ut och bildade en fristat inom det brittiska imperiet, medan huvuddelen av den fjärde provinsen Ulster fortsatte tillhöra det förenade konungariket. Tre av Ulsters grevskap, Cavan, Donegal och Monaghan, tillföll fristaten, medan de sex som återstod, Antrim, Armagh, Down, Fermanagh, Londonderry och Tyrone, sammantaget hade en protestantisk befolkningsmajoritet.
Nordirlands historia har i mycket präglats av konflikten mellan unionister, som vill behålla unionen med Storbritannien, och irländska nationalister, som vill att Nordirland ska uppgå i en enad irländsk republik. Unionister är oftast protestanter och i synnerhet de unionister som förespråkar väpnad kamp brukar kallas lojalister. Nationalister är oftast katoliker och i synnerhet de nationalister som förespråkar väpnad kamp mot Storbritannien för ett enat Irland brukar kallas republikaner.
Delningen skedde i enlighet med det avtal som 1921 slöts mellan den brittiska regeringen och de irländska nationalister som hade tagit makten över större delen av ön. Avtalet innebar att Nordirland fick inre självstyre med eget parlament och att de båda delarna av Irland skulle upprätta ett gemensamt råd som kunde leda till ett gemensamt parlament, samt att en kommission skulle se över gränsdragningen. Varken det allirländska samarbetet eller gränskommissionen fick dock någon praktisk betydelse. Nordirlands gränser stod fast och de unionistiska politiker som fick makten i Nordirland var inte intresserade av närmare samarbete med södra Irland. Den brittiske monarken antog 1927 titeln som kung över det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.
[redigera] Politik
En viktig del av långfredagsavtalet var inrättandet av demokratiska institutioner på regional nivå i Nordirland. 25 juni 1998 hölls val till ett ny regional församling (Northern Ireland Assembly) med 108 ledamöter. Valsystemet är single transferable vote, liksom i de lokala valen. 6 ledamöter valdes från var och en av de 18 valkretsar som används vid val till det brittiska parlamentet. I november 2003 hölls regionala val igen enligt samma system.
För närvarande (augusti 2005) är Nordirlands självstyre åter upphävt och ersatt av direkt styre av den brittiska regeringen.
Partisystemet i Nordirland är uppdelat i två block, ett unionistiskt och ett nationalistiskt, efter inställningen i frågan om Nordirlands konstitutionella ställning. Sedan 1980-talet har de största partierna på den unionistiska sidan varit Ulster Unionist Party (UUP) och Democratic Unionist Party (DUP) och på den nationalistiska sidan Social Democratic and Labour Party (SDLP) och Sinn Féin.
[redigera] Demografi
Nordirlands protestanter är ofta ättlingar till de skotska protestanter som emigrerade till Nordirland under 1600-talet. Medan Irlands katoliker förenas av en irländsk nationell identitet och många fortfarande strävar efter att Nordirland ska förenas med Republiken Irland identifierar sig protestanterna i första hand med britterna och vill bevara unionen med Storbritannien. Man bör därför kalla konflikten för en etnisk konflikt därför att parterna är identifierade utifrån en etnisk tillhörighet. Det var bl.a. detta som låg till grund för Irlands delning i början av 1920-talet.
Konflikten har också lett till att den ekonomiska utvecklingen bromsats upp, och arbetslösheten är därför stor. Den protestantiska majoriteten minskar hela tiden, dels beroende på att många unga protestanter lämnar ön och bosätter sig i Storbritannien, dels beroende på att katolikerna ännu föder fler barn än protestanterna på grund av den katolska kyrkans inställning till preventivmedel.
Nordirland får årligen ekonomiska bidrag på omkring 4 miljarder pund från Storbritannien.
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Nordirland
