Mem

Wikipedia

Se även Mems slott för en annan betydelse av "Mem".

Mem (från grekiskans ord för minne) är ett begrepp som infördes 1976 av Richard Dawkins i boken Den själviska genen. Dawkins definierade memet som "en enhet för kulturell överföring, eller en enhet för imitation", men efterföljande mem-forskare använder andra definitioner, och bristen på en klar definition av vad ett mem är har orsakat att hela området har kritiserats. De flesta definitioner är dock överens om att memen är den minsta självreplikerande enheter som ligger till grund för den kulturella "evolutionen" företrädesvis hos människor och att motsvarande enheter för organismers biologiska evolution är generna.

Dawkins introducerade begrepppet efter att ha konstaterat att evolutionen inte beror på specifika kemiska grunder i genetiken, utan på att det finns självreplikerande enheter som överförs - i fallet med den biologiska evolutionen: genen. För Dawkins exemplifierade memen en annan självreplikerande enhet som var mycket viktig för att förklara mänskligt beteende och den kulturella evolutionen.

Till vardags syftar termen mem på vilken information som helst som överförs från en hjärna till en annan. Den användningen liknar mer en metaforen "språk som ett virus" än Dawkins metafor med memer som replikerande enheter. Den definitionen har blivit mer populär tack vare internet, men återfanns även i till exempel "Kilroy was here"-texter på offentliga toaletter.

[redigera] Grundläggande introduktion

Trots att memetiken inte är helt överens om en defintion av begreppet kan man grovt sett ringa in memet som vilken information som helst som kan överföras från en hjärna till en annan. Exempel är tankar, idéer, teorier, praxis, vanor, sånger, danser och stämningar.

Mem har evolutionen och det naturliga urvalet som grund på samma sätt som Darwins teorier om den biologiska evolutionen, med förutsättningarna att replikation, mutation, överlevnad och konkurrens påverkar dem. Till exempel kan en idé dö ut medan andra överlever, frodas och förändras - på gott och ont - genom modifikation. Men det är viktigt att observera att inte bara de mem som är gynnsammast för värden som överlever; snarare sprids de mem mest som replikerar sig effektivast, vilket gör att framgångsrika mem kan vara skadliga för sin värd.

[redigera] Memets historia

Konceptet med idéer som sprider sig enligt genetiska regler förekommer innan Richard Dawkins bok Den själviska genen. T.ex skrev William S. Burroughs att "[s]pråk är ett virus".

I tidskriften Journal of Memetics har John Laurent föreslagit att termen mem är taget från verk av den relativt okände tyske biologen Richard Semon som 1904 publicerade boken Die Mneme som handlar om erfarenheter som liknar Dawkins tankar. Laurent har även föreslagit att roten till ordet mem snarare kommer från mimneskesthai, det grekiska ordet för minne, snarare än, som Dawkins påstår, från roten mimeisthai, att imitera.

Everett Rogers som startade idéspridningsforskningen 1962 menar att Gabriel Tarde redan 1890 satte upp "lagar för imitation" som förklarade hur människor bestämde sig för att imitera andras beteende.

Efter Dawkins har till exempel Francis Heylighen utvecklat kriterier för hur det naturliga urvalet påverkar memer, som möjligen kan testas i kvantitativa studier, och 2003 testade Klaas Chielens den teorin.

[redigera] Memetik

Memetik, området som studerar mem, är fortfarande kontroversiellt bland forskare och skeptiker. Området startade i och med att Richard Dawkins försökte hitta paralleller till den minsta genetiska enheten som replikerade sig (genen) inom andra områden och insåg att tankar och idéer också är en "replikator" (memet). Datorers mjukvara skulle kunna vara en form av replikator som evolution så småningom skulle kunna skapa fantastiska saker med, antingen socialt, med öppen källkod, eller genom algoritmer som utvecklar sig själva.

Memetiken tar koncept från evolutionsteorin och applicerar dem på mänsklig kultur. Dessutom används matematiska modeller för att försöka förklara många kontroversiella ämnen, såsom religion och politiska system. Men kritiker menar att memetiken struntar i etablerade fakta i områden såsom sociologi, kognitiv psykologi, socialpsykologi, etc, som är högst relevanta för de bidrag som memetiken påstår sig göra och de metoder som memetiken använder.

Begreppet memetisk association syftar på tanken att memer grupperar sig. T.ex. innehåller memet jeans mem för byxor, blixtlås, blå färg, bomullskläder, nitar, bälteshällor, och dubbla sömmar. På det sättet kan grupper av mem agera symbiotiskt (för att använda en annan biologisk metafor) på det sättet att de samarbetar för sitt gemensamma bästa.

Frasen memetisk förskjutning syftar på hur ett mem förändras medan det överförs från en människa till en annan. Den memetiska förskjutningen ökar när överföringen sker på ett obekvämt sätt. Väldigt få mem visar stor memetisk tröghet (när memet manifesterar sig på samma sätt och får samma effekt oavsett vem som skickar eller tar emot memet). Memetisk tröghet ökar när memet överförs tillsammans med någon minnesregel eller annat verktyg, såsom ett rim, för att bevara minnet av hur memet såg ut innan överföringen.

Memetiker använder ofta den existerande biologiska term-floran för att skapa nya memetik-termer, genom att sätta mem- istället för gen-, till exempel mempool och memtyp.