Indira Gandhi
Wikipedia
Indira Gandhi, född som Indira Priyadarshini Nehru 19 november 1917, död 31 oktober 1984 (mördad), var en indisk politiker och företrädde Kongresspartiet. Hon var premiärminister 1966-1977 och 1980-1984, och en av förgrundsgestalterna i Alliansfria staternas samarbetsorganisation. Hon var allierad med Sovjetunionen, hade en socialistisk grundsyn och var en tidvis mycket kontroversiell politiker i Indien. Hon dömdes till avsättning 1975 på grund av valfusk, men förklarade undantagstillstånd med hjälp av presidenten Fakhruddin Ali Ahmed och gjorde sig istället till diktator fram till 1977, när hon frivilligt avgick efter förlust i det val som hölls detta år.
Hon var dotter till Jawaharlal Nehru, gift med Feroze Gandhi (egentligen Khan, d. 1960), och mor till Rajiv Gandhi. Hon fick två söner, den andre (Sanjay Gandhi) omkom i en flygolycka. Svärdottern Sonia Gandhi är 2004 Kongresspartiets ledare. Indira Gandhi föddes i kasten kashmiri pandit, och skulle vid giftermålet med Feroze Khan, vars far var muslim och moder persisk muslim, ha fallit i socialt hänseende till att bli lågkastig. Enligt legenden ska dock Mahatma Gandhi i politiskt syfte ha adopterat Feroze Khan, och på så sätt åtminstone i vissa ögon ha gjort Indira Gandhis blivande make till en bania av gotran gandhi, vilket gjorde Indira Gandhi högkastig, om än inte längre brahmin.
Commons har fler bilder relaterade till Indira Gandhi
[redigera] Se även
