Glömminge kyrka

Wikipedia

Glömminge kyrka: Exteriör

Glömminge kyrka är en kyrkobyggnad i Glömminge socken och Glömminge församling i Öland. Den ligger en knapp mil norr om Färjestaden och tillhör Växjö stift.

Innehåll

1 Kyrkobyggnaden
2 Historik
3 Inventarier
4 Kyrkoorglar
- 4.1 Läktarorgel
- 4.2 Kororgel
5 Externa länkar & källor
6 Litteratur & källor

[redigera] Kyrkobyggnaden

Altaret

Glömminge kyrka (bild) är belägen nedanför västra landborgen. Den är en ljus och rymlig salkyrka, välvd med trätunnvalv och försedd med stora rundbågiga fönster. Kyrkan har valmat sadeltak, i öster rakslutet kor och utbyggd sakristia, utformad 1819 efter ritningar av J. C. Serén. I väster finns ett försvarstorn från 1100-talet, förskjutet åt norr i förhållande till långhusets mittaxel och försedd med fyrsidig lanternin, också från 1819. I tornet finns flera våningar, dels välvda, dels med bjälklag, samt en trappa av smala hällar som skjuter ut ur muren i samma genialt enkla konstruktion som östra grindens klivstätta. På södra sidan en högt sittande ingång.

Golvet inne i kyrkan består delvis av medeltida och yngre gravstenar. På norra väggen finns fragment av en kalkmålning från 1400-talet.

[redigera] Historik

Exteriör från sydväst

Av den medeltida stenkyrkan, kanske från mitten av 1100-talet, är förutom tornet även nordmuren och västgaveln bevarade. Tornet fick åtskilliga anordningar – som kryphål, högt placerad dörröppning – relaterade till dess funktion som försvarstorn. Omkring 1240 utvidgades kyrkan med en rymlig korsarm med portal i söder. Under 1300-talet tillkom ett långt rakslutet kor.

Sydmuren i denna korsarm blev begränsningslinje åt söder när kyrkan kraftigt ombyggdes 1819. Kyrkan förlängdes österut och omvandlades till den nuvarande salkyrkan. Byggnaden försågs med brutet tak över långhus och sakristia, och tornet kröntes med en fyrsidig lanternin, ett torn som alltså kom att stå asymmetriskt i förhållande till det mot söder utvidgade långhuset. 1852 sattes korsarmens sydportal igen, och en ny portal placerades centralt på sydfasaden. Vid renoveringen 1953 sattes sydportalen från 1852 igen och 1200-talsportalen återupptogs och restaurerades. I övrigt förblev exteriören oförändrad med putsade fasader och stora rundbågiga fönster. 1986 installerades en läktarunderbyggnad under läktarens norra del.

[redigera] Inventarier

Dopfunt

Tornet

Altartavla Kristus på korset målad av N. J. Jonsson 1873
Äldre altartavla Nattvarden målad av Graubner 1740
Två brudbänkar från 1700-talet
Predikstol med bilder av evangelisterna, ett arbete av P. M. Hagman 1775
Dopfunt ritad av kyrkoherde Carl Areskog 1920-1940
Orgelfasad från 1851
Fragment av kalkmålning på norra långväggen, från 1400-talet
Gravstenar, medeltida och yngre, på kyrkgolvet
Votivskepp Örlogsbriggen Souwenir från 1836
Primklocka från 1591

[redigera] Kyrkoorglar

1641: Mäster Greger (Greger Orgelmakare), Norrköping, (d.1652) bygger en piporgel
1672: Gregers orgelverk bränns eller förs bort vid danskarnas härjningar.

[redigera] Läktarorgel

Läktarorgel

1851: Orgelbyggare Sven Peter Petersson, Visby, bygger ett 11-stämmigt orgelpositiv med bihangspedal.
1857: Orgelbyggare Nils Petter Petersson, Visby, bygger om orgeln.
1933: Firma Olof Hammarberg, Göteborg, bygger en pneumatisk orgel med 14 stämmor.
1954: Orgelbyggare Olof Rydén, Stockholm, bygger till orgeln.
1961: Ytterligare tillbyggnad av Olof Rýdén.
1983: Västbo orgelbyggeri, Långaryd, bygger en mekanisk orgel om 16 stämmor.

Disposition:

Manual I	Manual II	Pedalverk	Koppel
Rörflöjt 8'	Gedackt 8'	Subbas 16'	II/I
Principal 4'	Salicional 8'	Borduna 8'	I/P
Traversflöjt 4'	Spillpfeife 4'	Koralbas 4’	II/P
Waldflöjt 2'	Kvinta 2 2/3’	Fagott 16'
Mixtur III chor.	Principal 2’
Mixtur IV chor.	Ters 1 3/5’
	Krumhorn 8’
	Tremulant

[redigera] Kororgel

1963 bygger Hammarbergs, Göteborg, en 5-stämmig kororgel med bihangspedal. Disposition okänd.

[redigera] Externa länkar & källor

[redigera] Litteratur & källor

Sten L. Carlsson: Sveriges kyrkorglar, Håkan Ohlssons förlag, Lund (1973), ISBN 91-7114-046-8
Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, Stockholm (1985), ISBN 91-7118-499-6