Friedrich von Flotow

Wikipedia

Friedrich Ferdinand Adolph von Flotow, friherre, tysk tonsättare. Född 27 april 1812 på godset Teutendorf i Mecklenburg och död 24 januari 1883 i Darmstadt. Han studerade för Anton Reicha i Paris och fick, sedan han med några glättiga melodiösa ungdomsarbeten gjort sig känd, av direktören för Renais-sanceteatern (Paris) i uppdrag att komponera operan Le naufrage de la Médise (1839), som inom ett år upplevde 54 föreställningar. Därpå följde bl. a. operorna L´esclave de Camoéns (1843), Alessandro Stradella (1844; i Stockholm 1847) och Martha (1847; i Stockholm 1850), av vilka de båda sistnämnda med stort bifall blivit givna på de flesta operascener. Bland hans senare verk vann endast Die grossjiirstin Sophia Catharina (1850; Storfurstinnan, 1852) och Indra (1853) en mera nämnvärd framgång. Dessutom skrev Flotow operorna Pianella (1860; i Stockholm 1884), L´ombre (1870), de postuma Rosella ua och Die musikanten m. fl., vidare en anslående musik till Shakespeares Vintersaga,ävensom uvertyrer, trios, sånger m. m. 1856-63 var han intendent vid hofteatern i Schwerin. Sedermera vistades han mest i Paris, Wien och Italien. Flotow måste, efter Kreutzer och Lortzing, anses såsom Tysklands förnämste kompositör av komiska operor, oaktat hans stil är vida mera fransk än tysk. Hans arbeten utmärker sig genom behaglig melodisk uppfinning, flytande harmoni och livlig rytm, pikant och glatt instrumentation, men mindre genom inre sanning och djup. Dock saknas ej heller drag av varmare känsla, vilken visserligen har en något sentimental anstrykning. F:s biografi skrevs av hans änka (1892).

Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. ^(Not)