Chişinău

Wikipedia

Katedralen i Chişinău

Chişinău (IPA /ki.ʃi.'nəǔ/) är huvudstad och industriellt och kommersiellt centrum i Moldavien, det är också landets största stad med cirka 707 700 invånare (2004). Chişinău räknas bland Europas grönaste städer. Den ligger i mitten av landet, vid floden Bîc. Ekonomiskt är staden den överlägset rikaste i Moldavien och ett av regionens huvudsakliga industriella centrum och transportnav. Då staden är Moldaviens viktigaste, innehåller den ett brett urval utbildningsinstitutioner.

Innehåll

1 Geografi och klimat
- 1.1 Geografi
- 1.2 Klimat
2 Historia
3 Ekonomi
4 Transport
5 Utbildning
6 Befolkning
7 Noter
8 Externa länkar

[redigera] Geografi och klimat

[redigera] Geografi

Staden ligger vid floden Bîc, en biflod till Dnjestr, och är uppdelad i fem administrativa distrikt. Chişinău har en yta på 120 kvadratkilometer och hela kommunen har en yta på 635 kvadratkilometer.

[redigera] Klimat

Stadens centralpark, Ştefan cel Mare

Chişinău har inlandsklimat, som karaktäriseras av varma torra somrar och kalla blåsiga vintrar. Vintertemperaturer ligger ofta under noll, även om de sällan är under tio grader Celsius. Under sommaren är medeltemperaturen ungefär 25 grader Celsius, men ibland nås temperaturer upp till 35–40 grader i centrala staden. Även om medelnederbörd och -luftfuktighet under sommaren normalt är låg, förekommer häftiga stormar då och då. Under vår och höst varierar temperaturer mellan 18 och 22 grader, och det tenderar att under de här perioderna regna mer än under sommaren.

[redigera] Historia

Centrala Chişinău

Staden grundades 1436 som en klosterstad. Staden var en del av det medeltida provinsen Moldavien, som började falla under Osmanska rikets beskydd under 1500-talet. I början av 1800-talet hade staden enbart 7000 invånare. 1812 ockuperades den av Ryssland, som gjorde den till Bessarabiens centralort. Dess befolkning växte snabbt till 92 000 år 1862 och 125 787 år 1900.

Staden spelade en viktig roll i rysk-turkiska kriget 1877 till 1878, som centrum för Rysslands invasion.

Under den sena delen av 1800-talet, speciellt på grund av ökande antisemitiska strömningar i Ryssland och Polen och på grund av bättre ekonomiska förutsättningar, valde många judar att bosätta sig i Chişinău, så år 1900 var 43 % av befolkningen judar.

Chişinău drabbades av två pogromer, den 6 till 7 april 1903 och 19 till 20 oktober 1905, och dessa tillhörde anledningarna att många östeuropeiska judar flyttade till Västeuropa och USA några år senare.

Rumänien höll staden mellan 1918 och 1940, då den togs av Sovjetunionen.

[redigera] Ekonomi

Chişinău är Moldaviens mest välutvecklade och industrialiserade stad, och dess huvudsakliga industriella centrum och dess servicecentrum.

[redigera] Transport

Det finns tre bussterminaler, en internationell flygplats (Chişinău International Airport ) och en internationell järnvägsterminal i staden. Förutom detta finns ett privat taxi- och minibussystem.

[redigera] Utbildning

I staden finns ett universitet och sex andra högskolor, samt Moldaviens vetenskapliga akademi. Sedan Sovjetunionens fall har staden erhållit en betydligt högre levnadsstandard än i de flesta glesbebyggda områdena.

[redigera] Befolkning

Moldaviens ortodoxa kyrka

Totalt befolkningsantal var enligt 2004 års folkräkning 707 700.

Folkräkningen delar upp stadens invånare i följande etniska grupper^[1]:

moldaver – 68,4 %
ryssar – 13,7 %
ukrainare – 8,4 %
rumäner – 4,4 %
bulgarer – 1,2 %
gagauzer – 0,9 %
övriga – 2,9 %

Enligt en artikel i Moldova Azi, från den 19 maj 2005^[2], förklarade en grupp internationella folkräkningsexperter att det fanns ett par problem med folkräkningen, nämligen att

folkräkningen inkluderar några moldaver som bott utomlands i över ett år vid folkräkningen.
precisionen kring nationalitet/etnicitet och språk ifrågasattes. Vissa räknare uppmuntrade tydligen svarande att uppge sig själv som moldav istället för rumän, och även inom familjer finns förvirring kring dessa begrepp.

Då detta tagits i åtanke, rekommenderade gruppen att Moldaviens statistikbyrå borde göra en utvärderingsstudie av folkräkningen.