Andrakammarvalet 1924
Wikipedia
Andrakammarvalet 1924 till riksdagens andra kammare ägde rum i september 1924. I samband med valutgången, tillträdde Regeringen Branting III.
Partiernas valaffischer:
- Högerlasset blockerar vägen för all reformverksamhet. Rösta med Arbetarpartiet!
- Bort med slöseriet. Främja sparsamhetssträvandena genom att rösta med de frisinnade
- Vilken del av Sverige skall uppgivas? Hela riket skall försvaras. Rösta med högern
- Din röst fattas ännu! Rösta med Arbetarpartiet!
[redigera] Valresultat
Huvudartikel: Resultat i andrakammarvalet 1924
Parti | Partiledare | Röster | Mandatfördelning | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Antal | % [1]* | +− % | Antal | +− | |||
Sveriges socialdemokratiska arbetareparti | Hjalmar Branting | 749 542[2] | 41,1 | +4,9 | 104 | +11 | |
Allmänna valmansförbundet | Arvid Lindman | 461 257[2] | 26,1 | +0,3 | 65 | +3 | |
Frisinnade folkpartiet | Carl Gustaf Ekman | 224 212[2] | ~15 | −4,2 | 29 | −12 | |
Bondeförbundet | Johan Johansson (i Kälkebo) | 190 403[2] | 10,8 | −0,3 | 23 | +2 | |
Sveriges liberala parti | Eliel Löfgren | 74 378[2] | ~2 | +2,0 | 4 | +4 | |
Sveriges kommunistiska parti (Kominternanslutet) | Nils Flyg | 63 601[3] | ~3,5 | −1,0 | 4 | −3 | |
Sveriges kommunistiska parti (Icke kominternanslutet) | Zeth Höglund | 26 301[3] | ~1,5 | +1,5 | 1 | +1 | |
Antal giltiga röster | ? | 100,00 | 230 | ||||
Ogiltiga röster | ? | ||||||
Totalt | 1 770 607[4] (53,0 %) |
[redigera] Regeringsbildning
Valresultatet innebar endast måttliga förändringar och inom regeringen Trygger fanns det flera statsråd som ansåg att regeringen skulle sitta kvar, däribland justitieminister Birger Ekeberg. Efter flera veckors diskussioner lämnade regeringen den 14 oktober in sin avskedsansökan.
Försök att bilda en koalitionsregering mellan Sveriges liberala parti och Frisinnade folkpartiet misslyckades och Gustav V gav uppdraget att bilda ny regering till socialdemokraternas Hjalmar Branting. Den 18 oktober tillträdde regeringen Branting III.
[redigera] Referenser
- ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "Statistiska Centralbyrån (SCB) - Historisk statistik över valåren 1910 - 2002". {{{verk}}}. {{{utgivare}}}. Hämtad {{{hämtdatum}}}.
- ^ [a b c d e] Svenska Dagbladets årsbok 1928
- ^ [a b] {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement - Sveriges kommunistiska parti". {{{verk}}}. {{{utgivare}}}. Hämtad {{{hämtdatum}}}.
- ^ Hadenius m.fl. Sverige efter 1900. En modern politisk historia. Stockholm:Aldus 1968
1865–1911: 1866 | 1869 | 1872 | 1875 | 1878 | 1881 | 1884 | 1887 | 1890 | 1893 | 1896 | 1899 | 1902 | 1905 | 1908
1911–1968: 1911 | Våren 1914 | Hösten 1914 | 1917 | 1920 | 1921 | 1924 | 1928 | 1932 | 1936 | 1940 | 1944 | 1948 | 1952 | 1956 | 1958 | 1960 | 1964 | 1968
1970–2018: 1970 | 1973 | 1976 | 1979 | 1982 | 1985 | 1988 | 1991 | 1994 | 1998 | 2002 | 2006 | 2010