Vithaj

Wikipedia

?Vithaj Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djurriket Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Evertebrata
Klass:	Broskfiskar Chondrichtyes
Underklass:	Hajar Elasmobranchii
Ordning:	Håbrandsartade hajar Lamniformes
Familj:	Håbrandshajar Lamnidae
Släkte:	Carcharodon
Art:	Vithaj C. carcharias
Vetenskapligt namn
§Carcharodon carcharias Auktor: Linné, 1758
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Vithajen (Carcharodon carcharias) är den största nu levande rovfisken och en av de mest kända hajarterna. Den kan bli uppåt 5-6 m och lever i svalare subtropiska områden. Dess huvudsakliga föda består av fisk och marina däggdjur som den jagar aktivt.

Vithajen kan bli upp till 7 meter långa och den kan väga upp till 4 ton. Vithajen är en aggressiv hajart som äter andra hajar, även andra vithajar, sälar, fiskar, avfall, valar, sjöfåglar och allt som den stöter på. Vithajen lever i tropiska och subtropiska hav. Vithajar är troligen ensamlevande men de har en social hierarki. Vithajarnas tänder är formade för att skära. Den kan bland annat skära genom segt kött, ben och senor. Vithajens konkurrent är tigerhajen som kan bli upp till 6 eller ibland 7 meter lång. Vithajen är släkt med en utdöd hajart; Megalodon, också kallad jättetandhaj (Carcharodon megalodon) som såg ungefär likadan ut som vithajen. Carcharodon megalodon kunde bli upp till 12 meter lång och väga över 6 ton. Megalodons tänder såg däremot annorlunda ut mot vithajens. Medan vithajens tänder är skärande var Megalodons krossande. När vithajen attackerar ett stort däggdjur sliter den i mjukdelarna medan Megalodon troligen bara bet det; Megalodon var alldeles för stor för att kunna precisionsbita som sin nu levande mindre släkting. Vithajens beteende är till stor del okänt. Vithajar hittas i Hawaii, Indiska oceanen, Medelhavet och Atlanten.

P g a dess storlek och födoval är den potentiellt farlig även för människan och har angetts som ansvarig för ett flertal hajattacker. Det debatteras dock livligt varför den attackerar människor och varför den ofta bara verkar ta ett "smakprov" för att sedan spotta ut den som den bitit. Något slutgiltigt svar kommer vi antagligen aldrig att få men vissa hävdar att hajarna helt enkelt tror att människan är något av dess vanliga byten, och att den ångrar sig när den upptäcker att så inte var fallet, den sk "mistaken identity"-teorin.

I södra Sydafrika nära Kapstaden och på andra platser där vithajarna lever har ett intressant beteende observerats. Varje vinter samlas ett flertal vithajar i False Bay runt ön Seal Island. I sin jakt på de pälssälar som häckar där under vinterhalvåret kan man observera vithajar, stora och små, när de bryter vattenytan i otroliga attacker i sin jakt på mat. Fenomenet kallas breaching (bryta igenom).

Ofta brukar man visa bilder på surfare som ligger på sin bräda och paddlar. De liknar då ofta sälar underifrån och man tror att vithajen misstar sig och därför attackerar utan att sedan bry sig om att förtära sitt byte.

Tyvärr gör vithajens storlek och dess liv i havet, liksom för många andra hajarter, att det är ytterst svår att studera dem i naturen. Ingen vithaj har överlevt i akvarium så länge att den har levt ett 'naturligt' liv där och vithajen har därför inte studerats i akvarium.

Ett fåtal studier har gjorts i naturen, antingen genom direkta observationer vanligtvis där individer identifieras med hjälp av karaktärsdrag på ryggfenan, eller indirekt med telemetri, det vill säga en ultraljudssändare har fästs på hajen som sedan avlyssnas från en båt. På senare tid har även mer avancerade sändare använts där man inte behöver avlyssna sändaren utan den skickar via satellit den information som den samlar in. På detta sätt kan man få veta var hajen simmar, hur fort, när på dygnet osv.

Dr Kenneth Goldman visade med hjälp av sändare att vithajarna runt Farallonöarna utanför Kalifornien rör sig längs botten så länge som djupet inte överstiger 30 m. Dessutom hade större individer mindre områden som de rörde sig över än vad de mindre individerna hade. Antagligen kunde de större och mer erfarna individerna tillgodose sitt energibehov inom ett mindre område eftersom de här jagar säl som lever i kolonier. De yngre och mindre erfarna individerna blev möjligen utkonkurrerade av de större och detta gjorde att de mindre måste röra sig över större områden för att hitta tillräckligt med föda. Detta är dock till stor del spekulationer och det skulle behövas mera studier på vithajens ekologi och beteende innan vi kommer förstå deras liv.

[redigera] Noter

1. ^ Fergusson, I., Compagno, L. & Marks, M. 2000. Carcharodon carcharias. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 20061121.