Vesikko (ubåt, 1933)
Wikipedia
Vesikko |
|
| Vesikko | |
|---|---|
| Klass | |
| Typ | Kustubåt med enkelt skrov prototypbåt för tysk typ IIa |
| Klass | Vesikko-klass |
| Fartygsnummer | CV 707 |
| Motto | |
| Karriär | |
| Beställd | 9 oktober 1930 |
| Konstruktionsvarv | Chrichton-Vulcan, Åbo |
| Planerad | |
| Kölsträckt | 1 augusti 1931 |
| Sjösatt | 10 maj 1933 |
| Tagen i bruk | 1933 13 februari 1936 (finska flottan) |
| Öde | Tagen ur tjänst 1944. Museiskepp sedan 1973. |
| Generella egenskaper | |
| Besättning | 20 man |
| Längd | 40,9 m |
| Bredd | 4,09 m |
| Djupgående | 4,2 m |
| Deplacement (i ytläge) | 254 ton |
| Deplacement (i uläge) | 303 ton |
| Motor | 2 × Motors-Werke-Mannheim (MWM RS 127 S)-dieslar: 2 × 350 hk 2 × Siemens-elmotorer: 2 × 180 hk |
| Fart (i ytläge) | 13,1 knop |
| Fart (i uläge) | 8,18 knop |
| Räckvidd | 1960 nm vid 8 knop (ytläge) 61 nm vid 4 knop (uläge) |
| Maximalt dykdjup | 100 m 45 s till 9,3 m |
| Bestyckning | 3 × 530mm torpedtuber förut (5 torpeder) 1 × 20mm/60 Madsen AA ksp 1 × 7,62mm ksp |
| Övrigt | |
Vesikko är en finländsk ubåt, tillhörande Vesikko -klassen, som sjösattes den 10 maj 1933 i Åbo vid Crichton-Vulcanvarvet. Ubåten hade ritats av det holländska bolaget Ingenieurskantoor voor Scheepsbouw i oktober 1930. Vesikko fick typmärkningen CV 707 vid beställningen. Idag är ubåten utställd och öppen för allmänheten vid Sveaborg i Helsingfors.
Innehåll |
[redigera] Tyskt projekt
IvS var ett tyskt täckföretag för att utveckla ubåtar. Tyskland hade inte tillåtelse att ha ubåtar enligt fredsfördraget från Versailles, varvid man med liknande förbjudna vapen var tvungna att utveckla dem i utlandet. Det tyska pansarvapnet och flygvapnet utvecklades bl.a. i Sovjetunionen. Tyskarna testade Vesikko i den åboländska skärgården under segelsäsongerna 1933 och 1934. Vesikko anses vara en prototyp till den tyska IIA-klassens ubåt. Tyskarna skulle komma att bygga sammanlagt sex ubåtar av denna klass (U-1 - U-6) vid Deutsche Werkevarvet i Kiel.
[redigera] Finska staten köper ubåten
Genom att använda sin kontraktsenliga inlösningsrätt tog den finländska staten ubåten i sin egen tjänst på hösten 1934 och flottan började använda den år 1935. När regeringen godkände anskaffningen tillfördes den officiellt flottan år 1936 och gavs namnet Vesikko.
[redigera] Krigen
[redigera] Vinterkriget
Under vinterkriget patrullerade Vesikko finska viken under december 1939.
[redigera] Fortsättningskriget
I början av fortsättningskriget, den 3 juni, 1941, sänkte Vesikko det sovjetiska handelsfartyget Vyborg genom torpedering från 700 m avstånd. En torped gick förbi, men den andra träffade fartyget akterut och ledde till att fartyget sjönk. I början av juni 1944 skyddade ubåten evakueringstransporter från det Karelska näset. Vesikko beordrades återvända till hemmahamn den 19 september 1944 på grund av stilleståndsavtalet som uppnåts mellan Sovjetunionen och Finland. Ubåten seglade för sista gången under finländska marinens flagg i december 1944. I januari 1945 beordrade den allierade kontrollkomissionen den, samt alla övriga finländska ubåtar att desarmeras. Vetehinen, Vesihiisi, Iku-Turso och Saukko fördes till Belgien för att skrotas. Man planerade att behålla Vesikko för skolningsändamål, men den förblev vid Valmets varv vid Skatudden i tiotals år.
[redigera] Ubåtarna förbjuds
Fredsavtalet från Paris år 1947 förbjöd Finland att ha ubåtar, varvid alla finländska ubåtar, utom Vesikko, såldes till Belgien år 1953 för att huggas upp. 1953. Vesikko flyttades till militärmuseet år 1959 som museiubåt. Genom donationer och frivilligt arbete iståndsattes Vesikko och öppnades som museum på den finländska marinens årsdag, den 9 juli 1973. År 1973 öppnades ubåten Vesikko för allmänheten och idag är den utställd vid Sveaborg.
| Finländska ubåtar |
|---|
| 1930-46: Vetehinen | Vesihiisi | Iku-Turso | Saukko | Vesikko |
| 1918-29: AG 12 | AG 16 |
