Vadstena klosterkyrka
Wikipedia
Vadstena klosterkyrka är en kyrkobyggnad i Vadstena, Sankt Pers socken, Vadstena församling & Aska härad i Östergötland. Den ligger i Vadstena centrum och tillhör Linköpings stift.
- Se även Vadstena kloster!
Innehåll |
[redigera] Kyrkobyggnaden
Vadstena klosterkyrka är bland de större medeltida kyrkobyggnaderna i Sverige och tillsammans med vasaborgen dominerar den ännu staden. Kyrkan med höga smala fönster och utvändiga kraftiga strävpelare är byggd av kalksten från trakten. Den är försedd med säteritak men saknar torn; i stället finns en takryttare. Kyrkklockorna hänger i Rödtornet, som är det enda som återstår av en tidigare Sankt Pers kyrka, kallad Rödkyrkan.
Kyrkans huvudingång sker från öster via kyrkogården. Det saknas vapenhus, varför man kommer direkt in i långhuset, som är uppdelat i tre lika höga skepp. I motsatt ände ett smalare kor, vilket enligt den heliga Birgittas anvisningar alltså ligger i väster (mot Vättern). Kyrkan är en hallkyrka, där interiören gör intryck på besökaren genom sin stora rymd. I taket stjärnvalv av tegel, vilka bärs upp av åttkantiga kalkstenspelare; i brödrakoret finns ett kryssvalv.
I den heliga Birgittas uppenbarelser säger Kristus, att det inte får finnas några målningar på kyrkväggarna, förutom sådana som framställer hans lidande och minner om hans heliga. Vid senaste renoveringen 1978-1983 upptäckte man i stjärnvalven emellertid kalkmålningar i form av stiliserade klöverblad och andra växtliknande ornament. Det är inte omöjligt att det tidigare även funnits bibliska motiv och framställningar av heliga, liksom i den danska birgittinska klosterkyrkan i Mariager. Eventuella sådana försvann emellertid, då man under 1800-talet knackade bort kalkputsen på väggarna.
[redigera] Historik
Den heliga Birgitta lämnade mycket noggranna föreskrifter inför byggandet av en kyrka till dubbelklostret i Vadstena. Sannolikt påbörjades uppförandet av en stor, treskeppig hallkyrka av kvadersten redan kort tid efter birgittinordens stadfästelse 1370. År 1384 invigdes klostret och redan då fanns en provisorisk träkyrka på platsen. Denna brann 1388 men återuppfördes. Munkkoret var färdigt 1405 och år 1430 ägde den högtidliga invigningen av stenkyrkan rum. Dock blev kyrkan ej helt klar förrän ett tiotal år senare.
Högkoret i väster var platsen för de munkar som vigts till präster; i öster fanns ett Mariakor avsett för nunnorna. Klostersystrarna, 60 stycken, höll till på en läktare längs norra väggen cirka sex meter över golvet. Man kunde höra deras sång och läsningar därifrån men inte se dem. Ingången från nunneklostret norr om kyrkan till läktaren finns fortfarande kvar i nordväggen. Bröderna hade under klostertiden sin plats i väster bakom högaltaret. Enligt Birgitta skulle det i klostret finnas 25 bröder, varav 8 lekbröder. Största delen av kyrkan var avsedd för menigheten, såväl andliga pilgrimer som lekmän. Förnäma besökare hade troligen en särskild loge i nordmuren.
I och med reformationen förändrades kyrkans funktion från kloster- och vallfartskyrka till församlingskyrka. När de sista munkarna omkring 1550 lämnat klostret förlades högaltaret under en tid i öster och långhuset försågs med bänkar och predikstol. Fram till 1595, då även nunneklostret stängdes, använde nunnorna munkkoret för sina gudstjänster. I klosterkyrkan högtidlighålls sedan 1920-talet årligen den heliga Birgittas dödsdag den 23 juli genom omfattade liturgiska festgudstjänster i anslutning till Societas Sanctæ Birgittæs generalkapitel.
Under 1600- och 1700-talen fungerade Sankt Pers kyrka ett par hundra meter söderut, även kallad Rödkyrkan, som församlingskyrka. Klosterkyrkan, Blåkyrkan, användes framför allt vid begravningar och andra högtidliga tillfällen. Vid en ombyggnad 1781-1786 sänktes Blåkyrkans ursprungligen mycket högresta takkonstruktion, varvid de tre takfallen omvandlades till ett enda.
År 1829 blev Blåkyrkan åter församlingskyrka och den äldre Rödkyrkan revs. Dock sparades det trappgavelprydda tegeltornet från 1400-talet, och eftersom Blåkyrkan saknar klocktorn och klockstapel sker sammanringningarna ännu i dag därifrån.
En omfattande restaurering gjordes av Blåkyrkan 1892-1898, varvid taket höjdes och ett andra takfall liksom en takryttare tillkom. Vid senaste renoveringen 1978-1983 togs medeltida kalkmålningar i valven fram och konserverades.
[redigera] Inventarier
Klosterkyrkan hade under medeltiden ett sextiotal altaren, och en stor samling träskulpturer och altarskåp finns ännu kvar, delvis utställda i korets nedervåning. Berömda är det stora triumfkrucifixet, numera ansett som utfört i tyska ordenslandet cirka 1410-1420, och bilden av den extatiska Birgitta, en sannolikt nordtysk skulptur som invigdes 1435. Birgittas reliker förvaras i sitt ursprungliga skrin i koret, där det också finns korstolar från 1400-talet. I långhuset står gravmonumentet över Gustav Vasas son, hertig Magnus, utfört av Hans Fleming cirka 1599. Den fasta inredningen i gotiserande stil härrör från 1890-talet. (Ann Catherine Bonnier 1996).
- Altarskåp av ek, nordtyskt arbete från omkring 1500, (bilder).
- Träskulptur av ek, smärtoman, från verkstad i Östergötland under 1400-talets första fjärdedel, (bilder).
- Träskulptur av ek, Ursula, nordtyskt arbete från omkring 1500, (bilder).
- Träskulptur av ek, visitatio, nordtyskt arbete från 1400-talets sista fjärdedel, (bild).
- Träskulptur av ek, påve, nordtyskt arbete från omkring 1400, (bilder).
- Träskulptur av ek, Katarina av Alexandria, nordtyskt arbete från omkring 1400, (bilder).
- Träskulptur av ek, biskop, nordtyskt arbete från 1400-talets första hälft, (bilder).
- Träskulptur av ek, Andreas, provinsiellt arbete från mitten av 1400-talet, (bilder).
- Träskulptur av ek, Anna själv tredje, nordtyskt arbete från 1400-talets första hälft, (bilder).
- Träskulptur av ek, Johannes döparen, inhemskt arbete från 1400-talets tredje fjärdedel, (bilder).
- Träskulptur av valnöt, Hieronymus, flandriskt arbete från 1400-talets andra hälft, (bilder).
- Träskulptur av ek, Birgitta Birgersdotter, nordtyskt arbete från 1400-talets andra fjärdedel, (bilder).
- Träskulptur av ek, Jakob d.ä., inhemskt arbete från 1400-talets tredje fjärdedel, (bilder).
- Träskulptur av ek, ljusbärande änglar, verkstad i Östergötland från 1400-talets sista fjärdedel, (bild).
- Träskulptur av ek, Anna själv tredje, inhemskt arbete från 1400-talets andra hälft, (bilder).
- Träskulptur av lövträ, Birgitta, oidentifierad upphovsman omkring 1400, (bilder).
- Krucifix, figur av ek, kors av furu, verkstad i Östergötland under 1300-talets andra hälft, (bild).
- Träskulptur av ek, verkstad i Östergötland under 1400-talets första hälft, (bild).
- Träskulptur av ek, Anna själv tredje, nordtyskt arbete från 1400-talets första fjärdedel, (bilder).
- Krucifix, träskulptur av valnöt och ek, oidentifierad upphovsman under 1400-talets första hälft, (bild).
- Träskulptur av ek, Johannes döparen, nordtyskt arbete under 1400-talets första hälft, (bilder).
- Träskulptur av valnöt, Madonna, flandriskt arbete under mitten av 1400-talet, (bilder).
- Krucifix av ek, inhemskt arbete under 1400-talets sista fjärdedel, (bilder).
- Träskulptur av ek, diakon, inhemskt arbete under 1400-talets första hälft, (bilder).
- Altarskåp av ek, brysselverkstad under 1500-talets första fjärdedel, (bilder).
- Altarskåp av ek, upphovsmän Hans Hesse & Johannes Stenrat under 1400-talets tredje fjärdedel, (bilder).
- Kalkmålning, Marie kröning, av kapitelsalsmästaren under 1300-talets sista fjärdedel, (bilder).
- Träskulptur av ek, Madonna, nordtyskt arbete omkring 1400, (bilder).
[redigera] Kyrkoorglar
[redigera] Huvudorgeln
- 1760: Orgelbyggare Jonas Wistenius, Linköping, bygger kyrkans första piporgel - ett 1-manualigt verk med 13 stämmor.
- 1833: Orgelbyggare Gustaf Andersson, Stockholm, bygger ett nytt orgelverk.
- 1882: Firma E. A. Setterquist & Son, Örebro, bygger en orgel med 24 stämmor, fördelade på 3 manualer och pedal, på en sockel i bakre, östra delen av kyrkan.
- 1897: Arkitekt Adrian Crispin Peterson ritar en orgelfasad i nygotisk stil.
- 1933: Firma E. A. Setterquist & Son, Örebro, bygger om orgeln. Den erhåller nu pneumatisk traktur och registratur.
- 1958: Mårtenssons orgelfabrik, Lund, bygger om och till orgeln och tar samtidigt bort andra manualens svällarskåp.
- 1982: Johannes Künkels orgelverkstad, Lund, renoverar orgeln.
Nuvarande disposition:
| Manual I C-a³ | Manual II C-a³ | Manual III C-a³ | Pedal C-f¹ | |
| Principal 8' | Gedackt 16’ | Kvintadena 16' | Principal 16' | |
| Dubbelflöjt 8' | Basetthorn 8' | Violinprincipal 8' | Subbas 16’ | |
| Gedackt 8’ | Rörflöjt 8’ | Flûte harmonique 8’ | Ekobas 16’ (transm.) | |
| Oktava 4' | Kvintadena 8’ (1958) | Salicional 8' | Oktava 8’ | |
| Flöjt 4' | Principal 4' (1958) | Voix Celéste 8’' | Gedackt 8' | |
| Kvinta 2 2/3’ | Koppelflöjt 4’ (1958) | Traversflöjt 4’ | Oktava 4’ | |
| Oktava 2' | Waldflöjt 2' | Fugara 4' | Gedacktflöjt 4' (1958) | |
| Cornett III | Nasard 1 1/3’ (1958) | Flautino 2’ | Nachthorn 2’ (1958) | |
| Mixtur IV-VI (1958) | Sivflöjt 1' (1958) | Mixtur III | Mixtur IV (1958) | |
| Cymbel III (1958) | Sesquialtera II, 2 2/3’ + 1 3/5’ | Oboe 8’ (1958) | Basun 16’ | |
| Trumpet 8' | Scharf IV-V | Crescendosvällare | Skalmeja 4’ (1958) | |
| Krumhorn 8’ (1958) | ||||
| Koppel | Regal 4’ (1958) | Koppel | ||
| II/I | Tremulant | I/P | ||
| III/I | II/P | |||
| 16'II/I | Koppel | Koppel | III/P | |
| 4’I/I | III/II | 16'III/III | 4'II/P | |
| Registersvällare |
[redigera] Kororgel
- 2005: Firma Bergenblad & Jonsson levererar en ny kororgel. Den är placerad till höger nedanför koret. Formgivning: professor Ove Hidemark. Orgeln invigs vid en festhögmässa på tacksägelsedagen den 9 oktober 2005.
Disposition:
| Manual C-f³ | Positiv C-f³ | Pedal C-d¹ | Koppel |
| Quintadena 16' | Gedackt 8' | Subbas 16' | Manual/pedal |
| Principal 8' | Principal 4' | Dubbelflöjt 8'* | Positiv/pedal |
| Dubbelflöjt 8'* | Rörflöjt 4' | Trumpet 8'* | Positiv/manual |
| Viola di Gamba 8' | Wallflöjt 2' | ||
| Octava 4' | Vox humana 8’ | ||
| Spetsflöjt 4’ | Tremulant | *växelregister | Cymbelstjärna |
| Quinta 3’ (eg. 2 2/3’) | |||
| Octava 2' | |||
| Mixtur IV chor | |||
| Trumpet 8'* |
[redigera] Externa länkar & källor
- Uppgifter från Riksantikvarieämbetets byggnadsregister (Ann Catherine Bonnier 1996).
- Medeltidens bildvärld, Historiska museet).
- Vadstena klosterkyrka – faktablad.
- Vadstena församling.
[redigera] Litteratur & källor
- Eva & Göran Tagesson: Vadstena klosterkyrka, Linköpings stifts kyrkobeskrivningskommitté (1998), ISBN 91-7962-094-9
- Nationalencyklopedin (2000), ISBN 91-7133-749-0
- Sten L. Carlsson: Sveriges kyrkorglar, Håkan Ohlssons förlag, Lund (1973), ISBN 91-7114-046-8
- Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, Stockholm (1985), ISBN 91-7118-499-6
- Tidskrift Orgelforum 2005, nr 4 sid. 162-163, ISSN 0280-0047
