Gustaf Andersson (orgelbyggare)
Wikipedia
Gustaf Andersson, född 1797 i Tortuna, Västmanland, död 21 mars 1872 i Tärna, Västmanland, under första hälften av 1800-talet en av sveriges främsta orgelbyggare, musiker.
Innehåll |
[redigera] Biografi
[redigera] Uppväxt
Som tonåring studerade Gustaf Andersson under åren 1814-1815 harmonilära vid Musikaliska akademien. Fram till 1819 gick han sedan i lära hos instrument- & spelurmakaren Pehr Strand (1756-1826) i Stockholm. Gustaf var arbetskamrat med Pehr Strands yngste son Pehr Zacharias (1797-1844) och 1820 fick de tillsammans ett statsunderstöd för studier utomlands. De for till kontinenten och besökte bl.a. de tyska orgelbyggarfirmorna von Knobelauch i Dresden och J. G. Mende i Leipzig. De studerade både moderna orglar i romantisk stil och äldre bevarade silbermannorglar.
[redigera] Privilegierad
Gustaf Andersson återvände till Sverige 1823 och examinerades året därpå inför Kungl. Musikaliska akademien i Stockholm varefter Kommerskollegium utfärdade orgelbyggarprivilegier. Gustaf verkade huvudsakligen i stockholmstrakten men trots att han jämte Per Zacharias Strand och Johan Niclas Söderling i Göteborg räknades bland de främsta orgelbyggarna under 1800-talets första hälft, var det magert med uppdrag i Stockholms kyrkor. Däremot byggde Gustaf Andersson flera orglar i Östergötland, Värmland och Dalarna samt även några verk i Finland.
[redigera] Elever & gesäller
Organisten och blivande orgelbyggaren Jonas Wengström (1795-1855), Ovanåker, var till en början gesäll hos Gustaf Andersson i Stockholm. En av Gustafs elever, Johan Lund (1800-1858), fader till Carl Johan Lund (1831-1914), blev aldrig examinerad men byggde sedermera några verk, bl.a. det i Kvarsebo kyrka, Östergötland. I samband med Gustafs orgelbygge i Vadstena klosterkyrka 1833 lärde sig sannolikt fanjunkaren och amatörorgelbyggaren August Rosenborg (1808-1873), Vadstena, orgelbyggeri. Denne kom sedermera att bygga ett 10-tal orglar i Östergötland och Småland, bl.a. den ännu bevarade i Kumla kyrka, Östergötland. Carl Hanner från Hannäs socken i Småland blev som 32-åring lärling hos den jämngamle Gustaf och bodde hos denne på Norrmalm i två till tre år; då Gustaf Andersson renoverade orgeln i Rappestads kyrka var Carl med som orgelbyggargesäll. Lars Niclas Nordquist arbetade som snickargesäll 1832. Under åren 1841-1842 var Johan Lund verkmästare hos Gustaf.
[redigera] Franz Andersson
Gustaf Anderssons son Franz (1827-1869) gick i sin fars fotspår och lärde sig orgelbygge av denne. Liksom fadern for han utomlands, bl.a. till orgelbyggarfirman Sonrek i Köln. Åter hemma i Sverige avlade han orgelbyggarexamen inför Musikaliska akademien och privilegierades 1853. Fadern och sonen arbetade från och med 1850 i bolag under namnet Gustaf Andersson & son. En tid samarbetade Gustaf Andersson även med Per Larsson Åkerman. År 1859 övertogs verksamheten helt av sonen Franz.
[redigera] Orgelkonst
I orgelbyggeriet på kontinenten kom orkesterns stråkklanger att bli ideal även i orgelmusiken. Redan bröderna Andreas och Gottfried Silbermann hade börjat sträva mot en mera gravitetisk klang. De högre fottalen i dispositionerna blev inte längre så användbara. I stället erfordrades lägre ljudande stämmor i varierande styrkegrader. Med Per Zacharias Strand och Gustaf Andersson inleddes denna utveckling även i Sverige. Jämfört med förhållandena hos de tidigare stockholms- och linköpingsskolorna gav Gustaf Andersson principalstämmorna vidare mensurer och inkluderade fler stråkstämmor i dispositionerna på bekostnad av mixturer och höga alikvoter.
Gustaf Andersson kom att bygga 45 verk, varav c:a 12 stycken har bevarats fram till våra dagar. Hans största instrument blev den 54-stämmiga orgeln i Åbo domkyrka, klar 1842. Sonen Franz byggde ett drygt tiotal orglar på egen hand och anlitades även för ombyggnader och reparationer.
[redigera] Bevarade orglar
- Östra Husby kyrka, Östergötland, 1826, 24 stämmor på 2 manualer & pedal
- Valö kyrka, Uppland, 1831, 8 stämmor på manualen, bihangspedal
- Vittinge kyrka, Uppland, tillsammans med Jonas Wengström, 1833, 9 stämmor på 1 manual & pedal
- Husby-Långhundra kyrka, Uppland, 1834, 9 stämmor på 1 manual & pedal
- Rinna kyrka, Östergötland, 1835, 10 stämmor, 10 stämmor på 1 manual & bihangspedal
- Fryksände kyrka, Värmland, 1836, nu i Mariebergsskogen, Karlstad
- Frimurarlogen, Stockholm, 1838(?), nu Trefaldighetskyrkan, Örebro
- Fogdö kyrka, Södermanland, 1848, 10 stämmor på 1 manual & bihangspedal
- Vansö kyrka, Södermanland, 1850, 6 stämmor på manualen
- Tortuna kyrka, Västmanland, 1854, 10 stämmor på 1 manual & bihangspedal
- Rönö kyrka, Östergötland, 1855, 9 stämmor på 1 manual & bihangspedal
- Åbo akademi, solennitetssalen, Finland, byggd för Lemnhults kyrka, 1871
[redigera] Bevarade fasader
- Frösunda kyrka, Uppland, 1824
- Tillinge kyrka, Uppland, 1828
- Markims kyrka, Uppland, 1828
- Orkesta kyrka, Uppland, 1828
- Björsäters kyrka, Östergötland, 1831
- Törnevalla kyrka, Östergötland, 1833
- Almunge kyrka, Uppland, 1835
- Blidö kyrka, Södermanland, 1837, nu Skå kyrka, Uppland, 7 stämmor på 1 manual
- Stora Skedvi kyrka, Dalarna, 1838
- Knutby kyrka, Uppland, 1838
- Vårdinge kyrka, Södermanland, 1844
- Frustuna kyrka, Södermanland, 1845
- Västerhaninge kyrka, Södermanland, 1846
- Tumbo kyrka, Södermanland, 1846
- Ärla kyrka, Södermanland, 1849
- Kårsta kyrka, Uppland, 1850
- Kristine kyrka, Jönköping, tillsammans med Per Larsson Åkerman, 1852-1853
- Grangärde kyrka, Dalarna, 1853
- Tillberga kyrka, Västmanland, 1857
[redigera] Externa länkar & källor
- Per Zacharias Strand och Gustaf Andersson.
- Gustaf Andersson i Björsäter.
- Gustaf Andersson i Sankt Olai kyrka, Norrköping.
[redigera] Litteratur & källor
- Sohlmans musiklexikon, band 1, sid. 136, Sohlmans förlag, Srockholm (1975), ISBN 91-7198-021-0
- Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, Stockholm (1985), ISBN 91-7118-499-6
- Einar Erici & R. Axel Unnerbäck: Orgelinventarium, Proprius förlag, Stockholm (1988), ISBN 91-7118-557-7
- Dag W. Edholm: Stockholm – orgelstaden, historia och nutid, Verbum förlag, Stockholm, ISBN 91-526-2587-7
