Uzbekiska
Wikipedia
| uzbekiska (O‘zbek tili) | |
|---|---|
| Talas i: | Uzbekistan, samt av minoriteter i Afganistan, Tadzjikistan, Kirgizistan, Turkmenistan, Kazakstan, Ryssland och Kina |
| Region: | Centralasien |
| Antal talare: | 18,5 miljoner |
| Rankning: | |
| Klassificering: | altaiska turkiska |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i: | Uzbekistan |
| Språkmyndighet: | |
| Språkkoder | |
| ISO 639-1 | uz |
| ISO 639-2 | uzn |
| SIL | uzb |
Uzbekiska (O‘zbek tili; tidigare även Ўзбек тили i kyrillisk skrift; أۇزبېك med arabiska alfabetet) är ett turkiskt språk som talas framför allt i Uzbekistan men även i Afganistan, Tadzjikistan, Kirgizistan, Turkmenistan, Kazakstan, Ryssland och i Xinjiang i västra Kina. Totalt finns det ungefär 22 miljoner som talar det som sitt modersmål. Det är ett sydöstturkiskt språk och är närmast besläktat med uiguriskan, och språkens grammatik och ordförråd är relativt lika. Uzbekiskan har historiskt influerats av persiskan och arabiskan vad gäller ordförråd. Det persiska inflytandet har varit så kraftigt att uzbekiskan i sin standardform inte uppvisar den för turkspråk så karakteristiska vokalharmonin. Efter den ryska erövringen, och i synnerhet under den sovjetiska eran, lånade uzbekiskan in många ord i det tekniska, vetenskapliga och politiska fältet från ryskan.
En tidig föregångare till uzbekiskan, tjagataiskan, utvecklades som skriftspråk med det arabiska alfabetet på 1300-talet; ett standardiserat uzbekiskt skriftspråk framkom dock först runt år 1900, och först år 1921 ersattes tjagataiskan officiellt av ett skriftspråk baserat på de lokala uzbekiska dialekterna. År 1927 byttes inom Sovjet det arabiska alfabetet mot en variant av det latinska; detta byttes i sin tur ut 1940 mot en variant av det kyrilliska alfabetet. Efter Sovjetunionens sönderfall fattade Uzbekistans parlament 1995 beslut om att införa en ny version av det latinska alfabetet i Uzbekistan till år 2005. Införandet har nu skjutits upp i ytterligare tre år till 2008. Det arabiska alfabetet används fortfarande av vissa uzbekiska grupper utanför före detta Sovjetunionen, främst i Afghanistan.
| Kyrillisk | Latinsk | Fonetik | Transkribering |
| А а | A a | [a], [æ] | a |
| Б б | B b | [b] | b |
| В в | V v | [w], [v] | v |
| Г г | G g | [g] | g |
| Д д | D d | [d] | d |
| Е е | E e Ye ye | [e]/[je] | e, je |
| Ё ё | Yo yo | [jo] | jo |
| Ж ж | J j | [dʒ], [ʒ] | zj |
| З з | Z z | [z] | z |
| И и | I i | [i], [ɨ], [ɪ] | i |
| Й й | Y y | [j] | j |
| К к | K k | [k], [q] | k |
| Л л | L l | [l] | l |
| М м | M m | [m] | m |
| Н н | N n | [n] | n |
| О о | O o | [ɒ] | o |
| П п | P p | [p] | p |
| Р р | R r | [r] | r |
| С с | S s | [s] | s |
| Т т | T t | [t] | t |
| У у | U u | [u], [y] | u |
| Ф ф | F f | [ɸ], [f] | f |
| Х х | X x | [χ], [x] | ch |
| Ц ц | Ts ts | [ʦ] | ts |
| Ч ч | Ch ch | [ʧ] | tj |
| Ш ш | Sh sh | [ʃ] | sj |
| Ъ ъ | ' | [ʔ]1 | |
| Ь ь | 2 | ||
| Э э | E e | [ɛ], [e] | e |
| Ю ю | Yu yu | [ju] | ju |
| Я я | Ya ya | [ja] | ja |
| Ўў | O‘ o‘ | [ø], [o] | ö |
| Ққ | Q q | [q] | q |
| Ғғ | G‘ g‘ | [ɣ], [ʁ] | gh |
| Ҳҳ | H h | [h] | h |
1 Förlänger om mellan vokal och konsonant den föregående vokalen. Är ofta stum i dagligt uttal.
2 Mjukt tecken har utgått i den nya latinska versionen av det uzbekiska alfabetet eftersom mjukt (palataliserat) uttal inte förekommer i standarduzbekiskt uttal.
