Sveriges arbetares centralorganisation
Wikipedia
Sveriges arbetares centralorganisation (SAC), även kallad SAC Syndikalisterna, är en syndikalistisk fackförening. Den fungerar således som en fackförening, men ansluter även arbetslösa, studenter, papperslösa och pensionärer.
Det långsiktiga målet är att förverkliga den frihetliga socialismen, vilken är ett samhälle utan klasser och hierarkier, där produktionsmedlen ägs gemensamt och förvaltas av arbetarna, det vill säga avskaffande av kapitalism, lönearbete och sexism. Organisationen har därför beslutat sig för att vara antisexistisk, antimilitaristisk och, som första fackförening i Sverige, även feministisk (1998). Kortsiktigare mål är förbättrade löner och arbetsmiljöer.
Innehåll |
[redigera] Bildande
SAC bildades 1910 efter två förberedande konferenser i Lund vintern 1909/1910 av arbetare som var missnöjda med LO:s nederlag i Storstrejken 1909.
[redigera] Organisationsstruktur
SAC har en dubbel struktur, den geografiska och den branschvisa. Strukturen är påverkad av hur franska CGT, Confédération Genérale du Travail såg ut vid tidpunkten för SAC:s bildande.
[redigera] Geografisk struktur
[redigera] Lokala Samorganisationer
Grunden för den geografiska strukturen och hela rörelsen är ortsvisa LS, lokala samorganisationer. Det är i LS som enskilda personer blir medlemmar i den syndikalistiska rörelsen. LS kan variera stort i hur de är uppbyggda.
[redigera] Distrikt
Flera LS i ett geografiskt område bildar distrikt där de samarbetar med agitation och utbildning. Distrikten fungerar även som valkretsar för vissa funktionärsposter. Det är LS som bestämmer vad distrikten skall syssla med.
[redigera] Centralorganisation
LS är medlemmar i federationen SAC, namnet på den centrala instansen, vars uppgift i huvudsak är samordnande och administrativ. Det är den centrala instansen som har gett namn åt rörelsen. SACs högst beslutande organ är Kongressen som hålls minst vart fjärde år, senast 2006. Till kongressen skickar LS ombud efter medlemsantal. En centralkommitté, CK, bestående av medlemmar valda från distrikten leder genomförandet av kongressbesluten och kan fatta beslut i mindre frågor. Ett arbetsutskott (AU) som väljs av kongressen sköter det löpande arbetet. Mellan kongresserna avgörs viktiga frågor och fyllnadsval genom medlemsomröstningar, referendum. I egna angelägenheter är LS självstyrande och har egna stridskassor, även om det finns en central också.
[redigera] Branschvis struktur
Grunden för den branschvisa strukturen är driftsektioner. Alla arbetare på en arbetsplats oavsett yrke, som är medlem i något LS sammanslutes till en driftsektion. Som namnet antyder så är det driftsektionen som i framtiden skall förvalta arbetsplatsen. Driftsektionerna sammansluter sig i branchvisa syndikat på ortnivå och syndikaten sammansluter sig i branschvisa federationer.
[redigera] Beslutsfattande
Beslut skall enligt syndikalisterna fattas av dem det berör och inte av ombud eller ledare, därför tillämpar de federalism, direkt demokrati och direkt aktion. Beslut om förhandlingar, varsel, stridsåtgärder och avtal fattas ytterst av medlemmarna i driftsektionerna. Beslut om användande av stridskassor fattas av LS medlemmarna. Centrala varsel existerar men de kan upphävas lokalt av lokala instanser. Centrala veton mot konfliktåtgärder finns inte. Maktkoncentrationer undviks genom att SACs anställda inte får väljas till förtroendeposter eller kongressombud.
[redigera] Verksamhet
Organisationen är emot tidsbundna avtal till exempel kollektivavtal, men har i en del fall även tecknat sådana. Då man oftast saknar sådana avtal har man oftast ej heller fredsplikt utan kan agera mot arbetsgivare i vidare utsträckning än fackföreningar som är bundna av kollektivavtal.
SAC har en arbetslöshetskassa som heter SAAK, Sveriges Arbetares Arbetslöshetskassa, ger ut tidningen Arbetaren och driver Federativs förlag.
