Storskiftet
Wikipedia
Storskiftet var den första större jordreformen i Sverige. (Den följande var enskiftet)
Initiativtagare var lantmäteriets chef, Jacob Faggot. Reformarbetet började 1749. Avsikten var att öka produktiviteten genom att varje gård fick färre men större tegar.
Innan dess hade teg- eller solskiftet gällt, vilket innebar att av byarnas samfällda åkertegar varje gård skulle ha var sin andel av likvärdig kvalitet. (Såsom till exempel hur soliga de var). Därvid blev det ofta väldigt små och plottriga åkertegar. Å andra sidan var bygemenskapen antagligen fastare, och gårdarna mindre utsatta i oroliga tider då de alla låg mer eller mindre vägg i vägg.
Ännu äldre skrifter talar om hammarskifte, men forskarna är oeniga om vad det hade inneburit. En tolkning är att en åldrig betydelse av hammare är sten, och att det gällde "steniga" och obrukbara områden. En annan pekar på att endel dialekter kallar en avlägsen odling i utmarkerna för hamra.
