Schlager
Wikipedia
- För rocktidningen, se Schlager (tidning).
Schlager, i svenskan benämnd slagdänga fram till 1910-talet, är en lättlyssnad, melodiös, oförarglig musikform med "catchy" refräng som vänder sig till en bred lyssnarskara och som oftast under en begränsad tid åtnjuter popularitet. Sångtexterna handlar oftast om kärlek och relationer mellan människor, samt om känslor. Schlagermusik är populärt i Nordeuropa, särskilt i Tyskland, Österrike och de skandinaviska staterna men förekommer i mindre skala även i Frankrike, Belgien och Nederländerna. Eurovisionsschlagerfestivalen startade 1956. I Storbritannien och i USA har schlager tidigare varit mycket omtyckt, men sedan 1970-talet minskat i popularitet. Urpsrungligen var schlager samma som hit, det vill säga en melodi som slår igenom oavsett musikstil.
Innehåll |
[redigera] Sångtexterna
Sångtexterna använder ofta bildspråk för att beskriva de känslor som ofta är temat, och drar ofta jämförelser mellan kärlek och vardagliga ting i naturen och olika samhällssystem genom historien, till exempel: Bang en boomerang (1975), Bra vibrationer (1985), 100% (1988), Fångad av en stormvind (1991), C'est la vie (2004) och Det gör ont (2004). Även berättelser om påhittade personer kan förekomma, som till exempel Augustin (1959) och Juliette & Jonathan (1996). Det finns också schlagrar som handlar om sociala relationer, till exempel Jag ljuger så bra. Andra vanliga teman kan vara sång och dans, vilket är fallet i sånger som Sankta Cecilia (1984), La det swinge (1985), Fyra Bugg & en Coca Cola (1987) och Dansa i neon (1987). Även om kärlek är det vanligaste temat, finns det också sånger som har mer "samhällsvetenskapligt" inriktade budskap, som fredssången Ein bißchen Frieden (1982), antirasistiska kärlekssången Juliette & Jonathan (1996), TV-kritiska Television (2003) och dokusåpakritiska 15 minuter (2003). För att inte bli "alltför laddade", brukar sådana sånger oftast inte tala om enskilda verkliga personer, politiska partier, organisationer och staters regeringar och parlament.
[redigera] Schlagerns utveckling
Schlagermusiken uppstod i början av 1900-talet när grammofonspelaren gjorde sitt intåg i hemmen. År 1958 startade Melodifestivalen i Sverige, ett kulturellt fenomen som tidvis varit synonymt med schlagergenren - den samlade den populärmusik som fanns i gränslandet mellan rockmusik och jazz.
ABBA vann Eurovisionsschlagerfestivalen 1974 och bidrog därmed till en ny epok i svensk schlager. Genren tog under 1970-talet och 1980-talet stark influens från discon med artister som Kikki Danielsson och Carola Häggkvist, och under andra halvan av 1990-talet även från dancen.
2000-talets schlagermusik har därmed utpräglat elektroniskt ackompanjemang med distinkt rytm och konventionell disposition (vers-vers-refräng-vers-refräng-stick-refräng). Sången är oftast solo eller duett i tenor/altstämmor med körstöd. Klyftan till vissjungandet har på så sätt blivit djup.
Gränsen mellan schlager och dansbandsmusik har varit suddig, och i många fall handlat om vilka evenemang en artist uppträder på.
[redigera] Schlagerpublik
Schlager anses vara mer mainstream än de flesta andra musikgenrerna; den enda subkultur som anammat schlager är gaykulturen. Schlager är i Sverige ofta säsongsbundet - i Melodifestivalen sjungs sånger under våren som sedan spelas flitigt på radio under sommaren (se sommarplåga).
[redigera] Schlagersångare
- ABBA (grupp), Sverige
- Elisabeth Andreassen, Norge
- Ann-Louise Hanson, Sverige
- Carola Häggkvist, Sverige
- Harry Brandelius, Sverige
- Jonny Bode, Sverige
- Kikki Danielsson, Sverige
- Lasse Berghagen, Sverige
- Lasse Dahlqvist, Sverige
- Lena Philipsson, Sverige
- Barbro 'Lill-Babs' Svensson, Sverige
- Lotta Engberg, Sverige
- Lasse Lönndahl, Sverige
- Lena Philipsson, Sverige
- Monica Zetterlund, Sverige
- Shirley Clamp, Sverige
- Siw Malmkvist, Sverige
- Sven-Olof Sandberg, Sverige
- Thore Skogman, Sverige
- Towa Carson, Sverige
- Ulla Billquist, Sverige
- Östen Warnerbring, Sverige
