Sammanbindningsbanan
Wikipedia
Sammanbindningsbanan är en benämning använd för två spårförbindelser genom Stockholms innerstad, båda tillkomna för att binda samman tidigare befintliga banor.
[redigera] Stambanan
Västra stambanan öppnades från Stockholm söderut år 1860. Sex år senare öppnade Norra stambanan norrut. Dessa hade var sin station, Stockholms södra på Södermalm och Stockholms norra på Norrmalm.
För att möjliggöra genomgående trafik byggdes därför den s k Sammanbindningsbanan. Det var den första tvåspåriga järnvägsträckningen (efter Tanto - Liljeholmen 1868) i Sverige och invigdes den 17 juli 1871. Dubbelspåret blev dock icke operativt som sådant förrän 1908. Dessförinnan hade de räknats som två parallella enkelspår. Samtidigt som denna bansträcka togs i bruk öppnades också Stockholms centralstation. Det var på sin tid Sveriges dyraste järnvägsprojekt med en kostnad på två miljoner riksdaler per kilometer i 1870 års penningvärde. Järnvägen har lagts om flera gånger, senaste gången var när nuvarande Stockholm Södra byggdes på 1980-talet. Innan dess skedde en stor ombyggnad på 1950-talet för att låta järnvägstrafiken kunna samsas med tunnelbanetrafiken och under 1960-talet då plankorsningen vid Tegelbacken, "Tegelbackseländet", ersattes med en planskild korsning. Bandelen ingår helt i Västra stambanan och begreppet används numera sällan annat än i rent historiska sammanhang. Eftersom denna bandel numera har lägre kapacitet (endast två spår) än övriga runt Stockholm kallas den i debatten ofta för "getingmidjan".
[redigera] Tunnelbanan
Sedan den s k Västra tunnelbanan öppnats mellan Hötorget och Vällingby år 1952 fanns i Stockholm två separata tunnelbanor utan samband med varandra, ungefär som förhållandet varit vid järnvägen nästan 100 år tidigare. Färdigställandet av den centrala delen av projektet genom Gamla stan och City var tidskrävande och det skulle dröja fem år innan förbindelsen stod klar. På grund av likheterna med det ursprungliga projektet kallades även tunnelbanebygget för Sammanbindningsbanan. Eftersom den numera är en integrerad del av t-bana 1 (gröna linjen) har inte heller det begreppet något praktisk användning.
