Rapp

Wikipedia

Rapp (av engelskans rap /ræp/, rhyme and poetry, rim och poesi) är en musikstil där texten talas i takt till musik på ett poetiskt vis. Rapp förekommer framför allt i hiphop och eurodance. Rapp har sitt ursprung i MC-kulturen som ett av de fyra elementen i hiphop, dj, breakdance och graffiti. Ofta handlar texterna om samhällsproblem. Det är inte ovanligt att språket i texterna är grovt, våldsamt och sexistiskt.

Under åren 1970–1990 hade hiphopen från Bronx, Queens och andra stadsdelar i New York spridit sig till resten av USA och världen. Grupper som Run DMC, SHG, The T-Three och Grandmaster Flash hade lyckats med att representera hiphopen (rappen) till resten av världen. Grupperna som hade bildats hade börjat rappa om slummen, the hood och om hur det skulle förbättras. Den nya stilen kallades för reality rap.

1990 uppstod ett ny centrum för rapp i Compton utanför Los Angeles. Där bildades grupper som N.W.A. med låtar och texter av lite hårdare slag. Främst handlar de om sociala orättvisor såsom polisbrutalitet och särbehandling på grund av hudfärg. Detta kom att bli det som man idag kallar gangsta rap.

Ett tredje rappcentrum uppstod i Miami i Florida. Där bor många personer med ursprung i Västindien och Latinamerika, vilket influerat rappen där.

Ofta pratar man om skillnaden mellan west coast och east coast rap.

Alla rappare har musik bakgrunden, Den musik kallas för Bakgrundsmusik så att rapparen ska ha någon taktkänsla.