Rödspov

Wikipedia

?Rödspov Status i världen: Missgynnad^[1] Status i Sverige: Sårbar^[2]
Hanne i sommardräkt
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Fåglar Aves
Ordning:	Vadarfåglar Charadriiformes
Underordning:	Vadare Charadrii
Familj:	Snäppor Scolopacidae
Underfamilj:	Tringinae
Tribus:	Spovar Numeniini
Släkte:	Limosa
Art:	Rödspov L. limosa
Vetenskapligt namn
§Limosa limosa Auktor: Linné, 1758
Rödspovens utbredningsområde gul - häckning, blå - övervintring, grön - stannfågel


Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Rödspoven (Limosa limosa) är en fågelart i familjen snäppor.

[redigera] Utseende

En fullvuxen rödspov är 35 till 45 centimeter lång och har ett vingspann på upp till 75 centimeter. Den väger 280 till 500 gram och kan bli upp till 15 år gammal. Dess långa ben är mörka och ögonen är svarta. Den långa, raka näbben är svart framtill och gulaktig eller orange baktill. Hanen i sommardräkt är rostbrun på hals, bröst och huvud. Ovansidan är brungrå och undersidan vit med mörka inslag. Honan har något blekare färger. Rödspovens vita vingband syns tydligt när den flyger. Stjärten är vit vid roten och svart på vingpennorna. På vintern har hanar och honor samma, mestadels grå, färgning.

[redigera] Utbredning

Rödspoven är flyttfågel. Den lever från mars till oktober i nästan hela Europa och övervintrar i Medelhavsområdet och vid kusterna i västra Europa och Afrika. Den häckar främst på fuktiga ängar och hedar. Den missgynnas av torrläggningsåtgärder och minskade betesmarker.

I Sverige häckar rödspoven främst i Skåne, på Öland och Gotland, men i litet antal. Den minskade kraftigt i slutet av 1800-talet, men ökade från 1920-talet igen. Under 1990-talet beräknades antalet häckande par till 350-375, men i början av 2000-talet tros antalet ha minskat till högst 250 par.

[redigera] Fortplantning

Typisk biotop för rödspov

Häckningstiden sträcker sig från april till juli. Många par som förblir tillsammans under hela livet flyger varje år tillbaka till samma häckningsplats. Boet, som göms väl i tät vegetation, är en grop i marken som inreds med strån och andra växtdelar. Honan lägger oftast fyra ägg, som är gröna med svarta fläckar. Båda föräldrar ruvar på äggen i tre veckor tills de kläcks. Under fyra veckor försörjs ungfåglarna fortfarande av föräldrarna, tills de blir flygfärdiga. Många ägg blir uppätna av andra djur eller förstörda av maskiner.

[redigera] Föda

Rödspoven livnär sig av insekter, maskar, snäckor, larver, kräftdjur och spindlar, som den rör upp med sin långa näbb.

[redigera] Namn

Rödspoven kallades förr svartstjertad långnäbba (notera dock att namnet långnäbba avsåg storspov och inte rödspov) och på Gotland tvärspof.^[3] Lokalt kallas den ibland fortfarande för långnäbban vilket förr var samlingsnamnet för alla spovar.