Paul Hindemith

Wikipedia

Paul Hindemith, född 16 november 1895 i Hanau, död 28 december 1963 i Frankfurt am Main.

Hindemith, som var son till en arbetare i Hanau, flyttade med sin familj till Frankfurt am Main när han var 10 år. Han hade där en violinlärare, som rekommenderade honom till studier vid konservatoriet i staden, när Hindemith var tretton år. Han började där 1908 studier i violin och komposition.

1915-23 arbetade Hindemith som konsertmästare vid Frankfurts Operateater och han blev 1927 anställd som lärare i komposition vid Berlins Musikhögskola.

Under åren 1923-30 var han, tillsammans med två andra, konstnärlig ledare för de så kallade Musikdagarna i Donaueschingen (vilka 1927 flyttades till Baden-Baden och 1930 vidare till Berlin). Under dessa dagar uruppfördes flera av Hindemiths kompositioner. Sedan dess betraktades han som den mest betydande, men också mest omdiskuterade, inom samtida tysk musik.

Under nazitiden blev hans arbetssituation mer och mer hindrad. Delar av hans verk ströks från spelprogram vid konserter med hänvisning till hans kulturbolsjevism. Dirigenten Wilhelm Furtwängler gjorde medierna uppmärksamma på Hindemiths situation, men propagandaminister Joseph Goebbels bemötte det hela med hån och kallade Hindemith för en bullermakare. 1938 lämnade han och hans hustru Tyskland och levde därefter till 1953 i exil i USA, där han också undervisade vid Yale University.

Efter 1957 ägnade han sig i huvudsak åt dirigerande och han gjorde turnéer i såväl Asien som USA.