Nefilim

Wikipedia

Nefilim är varelser eller väsen som nämns i Bibeln. I 1 Mos 6:2-4 står att läsa:

När människorna nu började bli talrika på jorden och döttrar föddes åt dem, såg gudaväsendena att människornas döttrar var vackra, och dem de tyckte bäst om tog de till hustrur. Då sade Herren: ”Min livsande skall inte bli kvar i människan för alltid — hon är dock av kött. Hennes livstid skall vara 120 år.”

På den tiden — och även senare — när gudaväsendena låg med människornas döttrar och fick barn med dem, levde Nefilim på jorden. Detta var urtidens hjältar, och deras rykte var stort.

Det hebreiska ordet הנּפלים, "Nefilim" eller "Nephilim", betyder "de Fallna". Vilka som egentligen avses med dessa Nefilim och de "gudaväsen" eller "gudasöner" som här omtalas är det ingen som riktigt vet. Enligt flera icke-kanoniska judiska verk är Nefilim resultatet av nämnda korsbefruktning mellan "gudaväsen" och människor. Antagligen har verserna sitt ursprung i äldre religiös tro som föregriper kulten av Jahve som monoteistisk gud.

I den svenska Bibeln från 1917 och fram till idag översätts ordet som jättar, vilket är en vanlig översättning även i andra länder, och är den förklaring som rabbiniska uttolkare av den judiska Torahn givit sedan antiken. Karl XII:s bibel har dock översättningen "tyranner".