Musa
Wikipedia
I grekisk mytologi och romersk mytologi var muserna (grekiska: Μουσαι, Mousai) från början sångens, musikens och skaldekonstens gudinnor och skyddsväsen. Det var de som gav eller tog inspiration och begåvning från till exempel skalderna. Efterhand blev det dock brukligt att ställa de andra konsterna och även vetenskaperna under samma eller liknande skyddsväsen. Den romerska motsvarigheten till muserna kallades Camenae.
Hos Homeros omtalas muserna som ibland en, ibland flera, sånggudinnor som döttrar till Zeus men dessa nämns aldrig vid namn. På Lesbos sades muserna var sju och i Delfi tre. Det är först Hesiodos som omnämner muserna som de nio döttrarna till minnets gudinna, titanen Mnemosyne och guden Zeus.
| Musernas namn | Musernas "väsen" | Musernas romerska ansvarsområden |
Musernas sentida attribut |
|---|---|---|---|
| Klio | den ryktet förkunnande | historien | papyrusrulle |
| Euterpe | den fröjdbringande | flöjt- och blåsmusik | dubbelflöjt |
| Thalia | den blomstrande | komedi | komisk mask |
| Melpomene | den sjungande | tragedi | tragisk mask |
| Terpsichore | den dansglada | dans | mindre lyra |
| Erato | den älskliga | kärlekslyrik | större lyra |
| Polyhymnia | den hymnrika | religiös körsång | djupsinnigt uttryck, stödd mot en pelare |
| Kalliope | den skönstämmiga | heroisk poesi | skrivtavla |
| Urania | den himmelska | kunskap om stjärnorna | himmelsglob |
Vid sidan av dessa nio gudinnor omnämns dessutom tre döttrar till Uranos och Gaia, som alltså skulle vara äldre än muserna ovan, övningens gudinna Melete, minnets gudinna Mneme och sångens gudinna Aoide.
De nio första är emellertid de som brukar gestaltas i konsten med de attribut som de fick under hellenistisk tid (se tabell). Eftersom muserna ofta uppträdde i grupp tillsammans med Apollon kallades han också för Musagetes, musernas ledare, och uppträdde i fotsid dräkt med lyra i handen.
Musernas kult var koncentrerad till bergen Olympos, Helikon, Parnassos, Leibethrion och Pindaros i landskapen Pierien och Beotien. Kulten förknippades särskilt med källorna Aganippe, Hippokrene och Kastalia och antas därför ursprungligen ha varit källnymfer som uppsöktes för inspiration. De fungerade också som skyddsväsen för de grekiska filosofiskolorna och hade ofta egna helgedomar där.
[redigera] Se även
| Romersk mytologi | ||
| Gudar & Gudinnor: Aesculapius | Amor | Apollon | Aurora | Bacchus | Ceres | Diana | Flora | Fortuna | Jupiter | Janus | Juno | Luna | Mars | Mercurius | Minerva | Musa| Neptunus | Nike | Pluto | Roma | Saturnus | Venus | Vulcanus | ||
| Personer: |Ascanio | Charon | Dido | Aeneas | Hercules | Romulus och Remus | ||
