Leonard Fredrik Rääf

Wikipedia

Ydredrotten Leonard Fredrik Rääf, född 18 september 1786 på gården Tomestorp i Kinda kommun, Östergötland, död 9 juni 1872 på gården Forsnäs i Ydre kommun. Författare, folkvisesamlare, fornforskare och godsägare i södra Östergötland, författare till det digra flerbandsverket "Beskrifning öfver Ydre härad", vilket utkom i fem delar under åren 1856-1875.

Hans far, som var ortens domare, lät sonen erhålla undervisning i hemmet av enskilda lärare, och redan vid 16 års ålder blev Rääf student vid Uppsala universitet. 1805 avlade Rääf kansliexamen. Han fick anställning på ett statlig verk i Stockholm, men fortsatte ännu några år sina Uppsalastudier, omväxlande med tjänstgöring i Krigsexpeditionen; 1807 disputerade Lennart under Fants presidium om Peder Hammarskiölds leverne, ingick nu i Riksarkivet, liksom i Götiska förbundet, uttog sin riksdagsmannapollett 1809 och invaldes under riksdagens lopp i expeditionsutskottet samt var fullt uppe i politik, estetik, musik och diplomatik. När Svenskt Diplomatarium skulle börja utges, var »kammarjunkaren Rääf» bland dem, som deltog vid planens uppgörande och arbetets första utförande, och han fortsatte understödja fortgången av detta stora källarbete, inte minst genom att själv samla bortåt tusen diplomer, vilka han avskrev till utgivarens förfogande. Därtill bidrog han till det historiska studiet genom sin förtjänstfulla avhandling i svensk diplomatik, en handledning för den, som vill ägna sig åt studiet av svenska medeltidshandlingar och brev.

Från Tomestorp hade han flyttat till Millingetorp, därifrån till Bulsjö och slutligen, 1843, till Forsnäs - alla gårdar i södra Östergötland - där han sedan hade sitt hem, intill sin död 1872. Under första hälften av 1800-talet var hans hem också sommarbostad åt en stor del av den dåvarande svenska kultureliten, men även utländska gäster, såsom Gudmund Jöran Adlerbeth, Per Daniel Amadeus Atterbom, Erik Drake, Joachim Nicolas Eggert, Daniel Georg Ekendahl, Lorenzo Hammarsköld, Samuel Hedborn, Clas Livijn, Christian Molbech och Vilhelm Fredrik Palmblad. Vilka bodde hos Rääf under kortare eller längre perioder.

Antiqvitetsakademien gav honom ledamotsbrev 1829, Vetenskapsakademien 1861, Svenska akademien prisbelönte hans ordsamling från Ydre 1859, Karl XIV Johan sände honom nordstjernan 1843 och Karl XV höjde värdigheten till kommendör på hans födelsedag 1871. Kammarjunkaretiteln bar han ifrån Karlsdagen 1818.

[redigera] Källor

	Det saknas källhänvisningar i den här artikeln.
	Du kan hjälpa till genom att ange källor för faktauppgifterna som anges i artikeln.