Korstecken

Wikipedia

För korstecknet, den typografiska symbolen, †, klicka här

Korstecken, bruket att med ett eller flera fingrar teckna ett kors i luften.

Korstecknet är en kristen symbol från äldsta tid. Det härrör troligen från judarna och var hos dem ett T-format tecken (bokstaven tav (ת), omnämnd i Hes. 9:4), kanske som en symbol för det fullkomnade, eftersom tav är det hebreiska alfabetets sista bokstav.

Inom kristendomen symboliserar korstecknet samhörigheten med Kristus och hans välsignelse. Det kan utföras på olika sätt, med enbart tummen, med flera fingrar eller med hela handen. Det äldre bruket var att man drog tvärbalken från vänster till höger när man välsignade någon annan, medan man drog den spegelvänt från höger till vänster när man välsignade sig själv (såsom fortfarande görs i ortodoxa kyrkor). I det medeltida västerlandet uppkom bruket, i samband med brytningen med de ortodoxa kyrkorna, att dra tvärbalken från vänster till höger även över sig själv. Påven Innocentius III torde ha genomfört denna förändring.

Korstecknet levde i Sverige kvar efter reformationen och försvann ur dopritualet först 1811. Under 1900-talet har det tagits upp på nytt inom Svenska kyrkan, och därifrån spridit sig till övriga samfund.

I Ryssland var det tidigare sed att utföra korstecknet med två fingrar. Patriarken Nikon genomförde förändringar i gudstjänstlivet och en av dem var att korstecknet skulle utföras med tre fingrar. Detta ledde till splittring och underminerade kyrkans roll. De som inte accepterade de kyrkliga reformerna var de Gammeltroende, med eller utan präster, och de bröt sig ut ur kyrkan och kallades för raskolniki (splittrare). Det hela utmynnade i en ny religiös väckelse i Ryssland.