Konjunktur

Wikipedia

Konjunktur, rådande ekonomiskt tillstånd i en ekonomi med avseende på flera variabler, framför allt arbetslöshet, tillväxt och inflation.

Innehåll

1 Lågkonjunktur
2 Högkonjunktur
3 Se även
4 Externa länkar

[redigera] Lågkonjunktur

Under lågkonjunkturer ("dåliga tider") är den totala efterfrågan på varor och tjänster mindre än vad som skulle kunna produceras. När ordrarna inte kommer in får företagen svårt att behålla sina anställda, än mindre att investera i ny teknik. Arbetslösheten ökar.

Eftersom efterfrågan är låg, blir det också små prishöjningar. Ibland kan det till och med hända att prisnivån sjunker, vilket kallas deflation. En lågkonjunktur med minskade BNP under en längre tid kallas recession. En extremt kraftig och långvarig nedgång kallas depression.

Att konjunkturkurvan inte går snett nedåt i alla oändlighet, beror på att det förekommer en viss efterfrågan även vid lågkonjunkturer. Efter en tid har företagen sålt ut sina lager och måste börja nyproducera och nyanställa folk. Så sprider sig investeringarna som ringar på vattnet. När många företag gör på samma vis, svänger konjunkturkurvan uppåt mot en begynnande högkonjunktur ("goda tider").

[redigera] Högkonjunktur

När industrin producerar och har fullt upp att leverera råder högkonjunktur. Arbetslösheten är alltså låg men även högkonjunkturen har sin skuggsida: den ökade efterfrågan leder till ökade investeringar. När investeringarna ökar, skapas lätt flaskhalsar i produktionen, eftersom investeringarna inte alltid sker lika. Till sist är alla produktionsmedel fullt sysselsatta och det blir brist på arbetskraft med speciell utbildning, brist på råvaror, brist på maskiner och transportkapacitet. För att komma förbi flaskhalsarna kommer företagen bjuda över varandra genom att betala allt högre priser och allt högre löner, som fördyrar produktionen och gör att arbetstagarna får mer pengar att handla för. När de vill köpa mer än vad som finns tillgängligt stiger prisnivån och det blir inflation. Snart sist har priserna på varor och tjänster stigit så mycket att efterfrågan börjar sjunka. Då har högkonjunkturen nått toppen och ekonomin börjar vända neråt.

En annan vanlig förklaring till att efterfrågan minskar är att marknaden har mättats. Om efterfrågan på till exempel TV- och stereoapparater har varit stor under ett antal år, kommer konsumenterna förmodligen att minska sina köp av elektroniska apparater. Man saknar i allmänhet behov av, eller plats för, mer än ett visst antal ljud- och bildapparater i hemmet, även om man skulle ha råd att köpa fler.

En tredje förklaring kan vara att ett land med stor utrikeshandel, till exempel Sverige, "smittas" av en lågkonjunktur utomlands. Om Sveriges största handelspartner, Tyskland, minskar sina beställningar från svenska företag, bidrar det till att minska efterfrågan i Sverige, inte bara inom exportindustrin utan också hos underleverantörerna. Ett relativt litet land som Sverige har ett stort utlandberoende och exporten, liksom importen, utgör en tredjedel av BNP.