Knut Henning Gezelius von Schéele

Wikipedia

Knut Henning Gezelius von Schéele, född 31 maj 1838 i Stockholm, död 7 april 1920 i Uppsala, teolog, biskop i Visby stift 1885 - 1920. Hans föräldrar var prosten och kyrkoherden i Bringetofta församling i Växjö stift Knut Georg von Schéele och Matilda Charlotta Gezelius och han var brorson till Franz Adolf von Schéele, det vill säga han tillhörde den gamla, adliga ätten von Schéele. Han gifte sig 1868 med Anna Gustafva Maria Ekman, dotter till bruksägaren Carl Edvard Ekman

[redigera] Akademisk karriär

Schéele avlade studentexamen i Uppsala 1856. Under studierna vid Uppsala universitet innehade han flera förtroendeuppdrag, till exempel sin nations förste kurator och studentkårens ordförande. 1860 promoverades S. till filosofie doktor och blev teologie kandidat och docent i teologiska prenotioner 1867 vid Uppsala universitet. Han prästvigdes 1872 och började som förste teologie adjunkt och kyrkoherde i Hagby församling 1873. 1877 blev han teologie doktor vid Uppsala universitet och, på kallelse av fakulteten e.o. professor i teologiska prenotioner och teologisk encyklopedi samma år, vidare ordinarie professor i samma ämnen 1879. Under sin akademitid publicerade Schéele åtskilliga teologiska skrifter.

Han kallades 1885 till biskop i Visby stift.

[redigera] Internationellt engagemang

Vid sidan av sina ämbetsåligganden, dit deltagande i kyrkomötena alltsedan 1888 hört, gjorde han stora insatser vid upprätthållandet av sveriges och Svenska kyrkans internationella förbindelser. Talangfull talare, språkkunnig och synnerligen representativ, deltog han i och presiderade vid en mängd in- och utländska kongresser. Så stod han i intim kontakt med Allgemeine evangelisch-lutherische konferenz, presiderade vid världskonferensen för KFUM i Stockholm 1888 och vid allmänna religionskongressen där 1897, har deltagit i in- och utländska anti-alkohol- och fredskongresser. Schéele hade livliga förbindelser med Augustanasynoden i USA, under ett längre besök där 1901 höll han föreläsningar vid amerikanska colleges. Han var svenska kyrkans representant 1898 vid den av tyske kejsaren Vilhelm II verkställda invigningen av Erlöserkirche, en evangelisk kyrka i Jerusalems gamla stad. Resan skildrade han i På helig mark (1900). Den gav honom uppslag till stiftandet samma år av Svenska Jerusalemsföreningen som länge stod under hans ledning. Från 1887 har S. ständigt varit ordförande vid de svensk-lutherska prästkonferenserna. Även i det politiska livet har han deltagit, 1865 som representant för sin ätt på Riddarhuset vid den sista ståndsriksdagen, där han röstade för upphävandet av adelns självskrivenhet, och 1900-11 som fullmäktig för Visby i riksdagens Andra kammare, där han intog moderat-liberal ståndpunkt och sedan 1906 ledamot av konstitutionsutskottet. S. var från 1903 medlem - och senare förtroendeman i - det politiska partiet de moderata reformvännerna.

[redigera] Övrigt

Schéele anses ha målat glasmosaikfönstren i Finspångs slottskapell.
Han utnämndes 1901 till juris doktor vid Yale university i USA.

[redigera] Publikationer

Rationalismens förberedelser (1868 i Uppsala universitets årsskrift (UUÅ); 2:a uppl. 1877)
Den kyrkliga katekisationen (1869 i UUÅ; 4:e uppl. 1881, översatt till tyska 1886)
Julcykeln inom de nya högmässotexternas andra årgång (1874)
Teologisk symbolik (1877-79; översatt till tyska 1881 och 1886, ingår i Zöcklers "Hand-buch der theologischen wissenschaften")
Från förgården in i helgedomen. Smärre uppsatser (1879)
Till strids för friden. Apologetiska föredrag (1881)
Herren mitt baner, strödda föredrag (1892)
Hemlandstoner. En hälsning från modern Svea till dotterkyrkan i Amerika (2 delar, 1894-95).
På helig mark, skildring av resan till Jerusalem 1898. (1900)