Kharosti

Wikipedia

Kharosti, namn på ett alfabet, som nyttjades i nordvästra Indien, Afghanistan och norr därom belägna iranska områden samt i Turkestan från omkr 500 f.Kr. till omkr 500 e.Kr. Det skrivs från höger till vänster och är tydligen härledd ur den arameiska skriften, som, känd i Persien under Akemeniderna, genom förmedling av detta land, kom till nordvästra Indien redan på 600-talet f.Kr. och där användes, ursprungligen väl endast som kommersiell skrift, jämte den tidigare införda, ävenledes ur ett semitiskt alfabet härledda brahmi, som är den ojämförligt mest spridda skriftarten i Indien och varur alla senare indiska alfabet är härledda.

Redan tidigt användes dock kharosti i nordvästra Indien på inskrifter och mynt, de senare präglade företrädesvis inom välden, som var arvtagare till de grekiska väldena i Baktrien och Indien och härstammade från tiden omkr 200 f.Kr. till 300 e.Kr. Av inskrifter är de mest berömda de s.k. Acokainskrifterna (omkr 250-220 f.Kr.), av vilka finnas två versioner i kharosti-skrift från Shahbazgarhi och Manschra (båda i närheten av Peshawar). I Öst-Turkestan har tid efter annan i de ur sanden framgrävda ruinerna av en del orter och städer, som i århundradena e.Kr. blomstrat med rik buddhistisk kultur, funnits en del dokument, innehållande företrädesvis buddhistiska texter samt tilldels skrivna även i kharosti. Så upptäckte franske resanden Dutreuil de Rhins (som mördades i Tibet) 1892 några blad av björkbark, innehållande fragment av den buddhistiska skriften "Dhammapada" (lagens ord) skriven med kharosti. Dylika skriftmonument är sedan funna av Steinska expeditionen till Chotan m.fl. ställen i södra delen av Öst-Turkestan och av de preussiska expeditionerna till Turfan i norra delen av samma land under loppet av 1903-1907. Namnets härledning är osäker.