Hedesunda
Wikipedia
| Hedesunda Siffrorna avser orten |
|
|---|---|
| Folkmängd(2000) | 2 800 invånare |
| Area(2000) | 50 360 hektar |
| Landskap | Gästrikland |
| Län | Gävleborgs län |
| Kommun | Gävle kommun |
| Församling | Hedesunda församling |
| Läge | 60° 23' 38 N 17° 0' 19 E> |
Hedesunda är en före detta kommun, numera kommundel i Gävle kommun. Tätort i Hedesunda är byn Brunn, Hedesunda med omgivningar som har cirka 1.100 innevånare. Den största folkmängden hade dåtida Hedesunda kommun under 1900-talets början med ett innevånarantal om 5 000 - 5 100 innevånare. Efter 1960-talets "utrotning av småbönder" är Hedesundas folkmängd på väg upp igen nu på 2000-talet. Bymiljöerna och fjärdlandskapet med milsvida områden för fiske, rekreation och friluftsliv på och kring Dalälven gynnar den nya återflyttningen. I tätorten Brunn, Hedesunda pågår nu rekonstruktionen av en igenfylld cirka 18 m djup silvergruva med hjälp av pengar från EU:s Leader+. Preliminära undersökningar daterar gruvan till 1200-1300-talen. Projektet heter Brunns Silfvergrufva.
De korta avstånden från Uppsala och Västerås gör att det går att nå Hedesunda och Dalälven med bil därifrån på omkring en timme. Från Arlanda tar bilresan ytterligare en halvtimme.
I Hedesunda finns förhållandevis många företag. Register här
Det kulturella centrumet Ön har numera broar i båda ändarna. Söderifrån nås Ön genom att cirka 10 km efter Tärnsjö ta av till höger från riksväg 67 mot Söderfors. I norra Hedesunda kommer man åter ut på riksväg 67 och vägen mot Valbo. Hedesunda går även att nå från Europaväg E4 Tierp Norra och via Söderfors. Välkommen till Dalälven
På Ön finns det kända dansstället, Ön, Hedesunda, Hedesunda Camping med Sandsnäsbadet, Skaparbyn med kurser för barn och vuxna, Hembygdsgården och Ögården.
Kända konstnärer från orten är Birger Forsberg och 1700-talsmålaren Hans Wikström. En berömd skådespelare, dansös mm är Siri Olson.
Innehåll |
[redigera] Historia
Hedesunda har fornlämningar kontinuerligt från c:a 3500 år f Kr, från Neolitisk tid under Stenåldern tills i dag. Särskilt rika är slagglämningarna efter en mycket tidig järnframställning.
Den äldsta skriftliga dokumentationen finns från några runstenar och från 970-talet då en mycket unik bildsten anses vara huggen som normalt endast finns söder om Mälaren. Denna unika sten finns numera nerpackad i lådor på Länsmuseet Gävleborg i Gävle. I Hedesunda finns också Gästriklands enda Fornborg. Läs mer om Hedesundas runstenar.
På pergament eller papper finns nedtecknat att ärkebiskop Nils Allesson visiterade Hedesunda församling år 1302. Se Lista över Sveriges ärkebiskopar. Andra tidiga dokument är "Svarta-brevet" från år 1401 om rågångar och ett brev om jordbyte mellan bönder i Ön och Hade mm från år 1424. Totalt omnämns 16 byar från tidigt 1400-tal i dessa båda brev.
Se Medeltidsbreven från Hedesunda. Hos Historiska museet kan du hitta några av Fornfynden i Hedesunda.
För släktforskare finns 30.000 personer att söka bland i Hedesunda släktbok. Den består av två delar med totalt 900 sidor och är omarbetad och nytryckt år 1997.
[redigera] Byar i Hedesunda
Byarna nedan är äldre byar, se Folke Hedblom, samt "Framsocknes" byar. Fler byar finns under följande fyra ytterområden i Hedesunda, tidigare kallade gränder: Utomälven, Vinnersjö, Bodarna samt Hedkarls- och Gammelsällsgränden.
Backa, Berg, Bodarna, Brunn, Brunnsheden, Byn, Bäck, Bälgsnäs, Böle, Dalkarlsbo, Främlingshem, Finnböle, Flösta, Gammelsäll, Gisselbo, Gräsbäcken, Gundbo, Hade, Hadeholm, Haget, Hallsbo, Harv, Holmen, Ingevara, Jugansbo, Kessmansbo, Koffsta, Kulla, Kungsgården, Kågbo, Landa, Lurberg, Lurbo, Lövåsen, Mälbo, Nordanbro, Norra Färjsundet, Oppåker, Rångsta, Rönäs, Sevallbo, Skallbo, Smedsäng, Sundby, Svarta, Södra Färjsundet, Torsbo, Ullanda, Utomälven, Vall, Vibro, Vinnersjö, Västbyggeby, Ålbo, Ås, Ölbo, Ön, Österbyggebo och Östveda.
Källor:
- Folke Hedblom: Gästriklands äldre bebyggelsenamn år 1958, Gästriklands kulturhistoriska förening.
- Sigurd Rahmqvist, Det medeltida Sverige, Gästrikland, Riksantikvarieämbetet 1998
- - " - mfl - " - Tiundaland del 1:4 om bl a Våla och Tierp - " - 1974
- Hedesunda släktbok 2 delar cirka 950 sidor med 30.000 namn.
- Hedesunda; Översiktlig bebyggelsehistorik, Stadsarkitektkontoret, Gävle kommun 1988.
