Golf
Wikipedia
- Den här artikeln handlar om sporten golf. En annan innebörd av Golf är bilmodellen Volkswagen Golf.
Golf är en sport som består i att spela en boll med en uppsättning klubbor från en utslagsplats, tee, till och i ett hål genom ett antal på varanda följande slag och i enlighet med spelets regler. Hålet är beläget på en särskilt preparerad yta benämnd green.
Innehåll |
[redigera] Historik
Golf ses normalt som en skotsk uppfinning, då spelet omnämns i två lagar från 1400-talet, lagarna förbjuder spel av spelet "gowf". Vissa vetenskapsmän hävdar dock att det hänvisar till ett annat spel som påminner mer om det som idag kallas landhockey. De visar på att ett spel som går ut på att putta små bollar ner i hål med hjälp av golfklubbor spelades på 1600-talet i Nederländerna. Termen golf tros komma från det germanska ordet för "klubba" - kolven.
1744 grundades världens första golfklubb, "The Honourable Company of Edinburgh Golfers", klubben använde sig av banan Leith links.
Den första golfklubben som grundades utanför Storbritannien var "The Royal Calcutta Golf Club" i Indien 1829. 1873 grundades den första nordamerikanska golfklubben, nämligen Royal Montreal Golf Club i Kanada.
Det moderna spelet utvecklades väldigt mycket i Skottland under andra halvan av 1800-talet. Reglerna, bandesignen och klubbutformningen började då likna dem som används idag. Den största utrustningsförändringen sedan 1800-talet har varit bättre gräsklippare, främst runt greenerna, bättre bolldesign, sedan ungefär 1900 har gummi använts istället för guttaperka, och introduktionen av metallskaft under 1930-talet. Under 1970-talet började metallhuvuden ersätta träklubbornas trähuvuden, klubborna går dock alltjämt under namnet "träklubbor", och grafitskaft introducerades under 1980-talet.
[redigera] Golfbanan
[redigera] Hål
Begreppet hål har inom golfen två betydelser,
- dels det 108 mm stora hålet placerat på varierande platser på en green
- dels hela spelytan från utslagsplatsen till greenen.
De flesta golfbanorna har 9 eller 18 hål varierande i längd mellan ca 100 m och ca 600 m. För de kortaste hålen behöver en god spelare ett slag för att nå greenen, medan även en god spelare vanligtvis behöver tre slag för att nå greenen på de längsta hålen.
[redigera] Banan
Det kortklippta spelfältet på ett visst hål har benämningen fairway, medan det område, som har längre gräs eller ren naturmark har benämningen ruff. På fairway och/eller i anslutning till ruffen kan finnas olika former av hinder, dessa hinder är,
- sandhinder, som benämns bunker, där någon i marken grävt ut mer eller mindre djupa hål, som i stället för gräs har sand, som gör det svårare att utföra ett slag
- vattenhinder, som kan bestå av diken, dammar, sjöar, med mer eller mindre djupt vatten och som i de flesta fall omöjliggör att ett slag utförs.
För spel i anslutning till hinder finns särskilda regler.
[redigera] Green
Greenen är den del av golfhålet, som omger hålet bollen ska ner i. Den är klippt extra kort för att möjliggöra att bollen ska kunna rulla längre sträckor. På green måste spelaren nämligen putta bollen så den rullar längs med marken.
[redigera] Banans gräns
Gränsen för en golfbana kan vara flytande, men i vissa lägen är den markerad, varvid området utanför denna markering är out of bounds, vilket innebär att spel inte får förekomma där.
[redigera] Par
- Huvudartikel: Par (golf)
Varje hål karakteriseras av sitt längdvärde, par. Par på ett golfhål är en längdbestämning enligt följande:
- "par tre"-hål är upp till 250 meter.
- "par fyra"-hål är från 200 - 450 meter.
- "par fem"-hål är från 400 - 600 meter.
Det finns även golfhål som har par sex men dessa är ovanligt förekommande. I Sverige finns par 6-hål exempelvis på Norrtelje GK, Sisjö GK och Kungälv-Kode GK.
[redigera] Driving range
Vid de flesta golfbanor finns också ett antal andra funktioner som ett övningsområde där spelaren kan träna puttar, bunkerslag och längre slag – en så kallad driving range. Många golfklubbar bedriver också utbildning av unga och äldre nybörjare liksom instruktion som leds av en professionell instruktör.
[redigera] Golfreglerna och andra regleringar
- Huvudartikel: Golfregler
Golfreglerna [1] är internationellt standardiserade och bestäms av Royal and Ancient Golf Club of St Andrews (R&A) och United States Golf Association (USGA). USGA och R&A har kommit överens om att USGA:s rätt att driva och upprätthålla golfreglerna är begränsad till USA och Mexiko. Reglerna uppdateras ständigt, och normalt revideras reglerna vart fjärde år.
Golfens underliggande princip är rättvisa. Golfens grundregler brukar sägas vara "spela bollen som den ligger", "spela banan som den är" och "om du inte kan göra någotdera, gör det som är rätt". Några grundläggande regler:
- varje spelare ska spela bollen från var den stannat från förra slaget, såvida en regel tillåter eller kräver annat (Regel 13-1)
- en spelare får inte acceptera hjälp inför slaget (Regel 14-2)
- banan får ej förändras för att spelaren ska förfördelas, förutom i vissa fall som definieras i regelboken
- en boll får bara bytas ut om den förstörs, förloras eller är ospelbar, och i de senare fallen delas straff ut
Golfens etikett, även om den inte är formellt likvärdig med reglerna, inkluderas i golfreglerna och ses som bindande för spelarna. De täcker ämnen som säkerhet, rättvisa, spelhastighet, sportsmannaanda och varje spelares skyldighet att sköta banan.
Det finns strikta regler som reglerar spelares amatörstatus [2]. I grunden innebär de att någon som någonsin lärt ut eller spelat golf för att tjäna pengar (eller ens tagit emot en trofé av någorlunda högt monetärt värde) inte längre anses vara en amatör och därför inte heller har rätt att delta i amatörtävlingar.
[redigera] Handicapsystemet
- Huvudartikel: Handicapsystemet
För golfspelare som har golf som en hobby eller en motionssport och alltså är amatörer, används ett handikappsystem, i detta fall stavat "handicap", som i teorin innebär att två golfare med vitt skilda handicap skulle nå samma slutresultat i en tävling om båda spelade på samma relativa nivå. En spelare med ett högre handicap – och därmed en sämre spelare – ska kunna slå en spelare med lägre handicap – en bättre spelare – om den senare har en dålig dag. Detta system möjliggör tävlande mellan personer med olika spelskicklighet. Olika länder har olika form av handicapsystem.
Vissa länder, häribland Sverige, använder dessutom det så kallade slopesystemet som komplement till handicap, för att även gradera svårigheten på olika golfbanor.
[redigera] Utrustning
Golf spelas med klubbor av olika slag. De brukar indelas i träklubbor, järnklubbor och putter. Under en tävling är det inte tillåtet att medföra fler än 14 klubbor. De transporteras vanligtvis i en slags väska – golfbag, som antingen bärs eller dras på en vagn. I Sverige har det även utvecklats en specialvariant av denna kallad Kinbag. I samband med professionella golftävlingar bärs den av en särskilt anställd bärare – caddie.
Varje klubba består av ett skaft och ett huvud. Skaftet, som är rörformigt och av stål eller kolfiber (grafit), är ca 10 – 15 mm i diameter. Skaftet har i ena änden ett huvud, som är den del av klubban som avses träffa bollen, och i den andra ett grepp av läder eller gummi för att ge spelaren så bra kontroll som möjligt över klubban. Klubbornas längd varierar mellan ca 90 och 115 cm. De olika klubborna har ett huvud, som är tillverkat så att dess framsida (den som ska träffa bollen) har en lutning i förhållande till klubbans undre, i allmänhet plana, yta. Denna vinkel kallas loft och är en av de faktorer som ger bollen dess höjd vid ett slag.
[redigera] Träklubbor
Träklubbor är de längsta i en uppsättning klubbor. Skaftets längd är oftast 100-115 cm och träklubborna används för att åstadkomma längre slag. Huvudet på en träklubba är en tämligen stor klump med en svagt böjd framsida och en platt undersida, som i någon mån ska förhindra att klubban gräver sig ned i marken. Ursprungligen var träklubbornas huvud verkligen gjort av något hårt träslag, men numera är även huvudet på dessa klubbor tillverkat av ihålig metall (stål el. titan), som ibland är fylld med någon skumfyllning, på engelska "metal-woods". Vanligtvis ligger träklubbornas loft mellan 6 och 26 grader. Klubbor med träskaft är idag närmast att betrakta som museiföremål.
Den längsta träklubban (metal-wood) är en så kallad "Driver", vilken används för utspel från tee. Vid dessa slag placeras bollen vanligvis ovanpå en "peg".
[redigera] Järnklubbor
Järnklubbor används för kortare, men också mera precisionsinriktade slag framför allt vid spelet nära green. Järnklubbornas längd är vanligtvis 90 – 100 cm långa. Deras huvud är av solid metall med en platt framsida och klubbornas loft varierar mellan 16 och 60 grader. De längre järnklubborna används vid relativt långa slag från fairway, medan de korta järnklubborna nyttjas vid slag på nära håll eller ur svårare lägen.
[redigera] Wedgar
En wedge är en järnklubba med extra hög loft, oftast mera än 50 grader. Vissa av dessa klubbor har en speciellt konstruerad undersida – sula – som är avsedd att glida på underlaget i exempelvis en sandbunker eller i högt och tätt gräs. En speciell wedge som blivit populär de senaste åren är en s k lobwedge som används vid knepiga inspel till green. Såväl träklubbor som järnklubbor har på framsidan av huvudet räfflor som måste vara av speciellt utseende, vilket beskrivs i reglerna. Räfflorna har som uppgift att förstärka rotationen hos bollen vid slaget.
Andra typer av wedgar är sandwedge, som främst används i bunkrar, och pitching wedge, som används på oftast upp till hundra meters avstånd från green.
[redigera] Putter
Putter förekommer i ett antal olika skepnader med bl a extra långt skaft och även olika former på huvudet. Det gemensamma för alla putterklubbor är att de har en slät framsida som är vinkelrät mot underlaget för att undvika att bollen lyfter från underlaget, greenens gräsyta, vilket annars skulle försämra träffsäkerheten. En putter kan ha "två framsidor", och tillåter på detta sätt en vänsterspelare att ha samma putter som en högerspelare.
[redigera] Bollar
Till utrustningen hör naturligtvis också bollen, vars konstruktion finns beskriven i reglerna. Dess storlek är angiven så att dess diameter är lägst 42,67 mm och dess vikt högst 45,93 g. Bollens yta är täckt av ett stort antal så kallade dimples – urgröpningar – som är fördelade på ytan efter särskilda mönster. Den rotation som klubbhuvudet åstadkommer hos bollen vid huvudets träff förstärks och stabiliseras genom ytans speciella struktur, men även slagets längd påverkas kraftigt. En helt slät boll får en avsevärt kortare slaglängd.[källa behövs]
Bollen består av ett skal som är tillverkat av konstmaterial (i golfens forntid användes läderbollar fyllda med fjädrar, senare kom guttaperka att användas) som omger en kärna, denna har olika sammansättningar beroende på olika tillverkare. Kärnan kan delas i ytterligare lager och därför finns tvådelsbollar (skal+kärna), tredelsbollar och fyrdelsbollar. Nya tekniker och metoder för att variera och optimera egenskaper hos bollen tillkommer frekvent.
[redigera] Transport av utrustning
Klubbor och annan tillåten utrustning medförs på banan i en väska benämnd golfbag. Somliga spelare bär hela sin utrustning, men det är tillåtet att använda sig av en speciellt konstruerad vagn för att transportera den. Framför allt i USA kan små motordrivna fordon ses, som kan hyras vid golfbanan för att transportera spelaren och dennes utrustning, så kallade golfbilar. Dessa är oftast eldrivna men bensindrivna varianter finns också, främst på mer kuperade banor. I Sverige är golfbilar endast tillåtna under speciella omständigheter, och kräver alltid läkarintyg. Detta eftersom speciella vägar längs med banan att köra på oftast saknas i Sverige, och att tillåta golfbilar för alla skulle kraftigt öka slitaget på banan.
[redigera] Professionell golf
Som så många andra sporter idag har det även inom golfen utvecklats en omfattande professionell tävlingsverksamhet. Organisationer som benämns "tour" anordnar tävlingar, skaffar fram sponsorer och bestämmer vilka spelare som är kvalificerade att delta i respektive tävlingar. De mest kända av dessa tourer är PGA-touren i USA (PGA = Professional Golfers Association), LPGA-touren (LPGA = Ladies Professional Golfers Association), PGA European Tour och Ladies European Tour i huvudsakligen Europa och Champions Tour i USA för spelare som fyllt 50 år. I dessa tävlingar tävlas om prispengar, som kan uppgå till sjusiffriga belopp i svenska kronor. I Sverige finns främst Teliatouren som är en del av Challenge Tour som leder in till Europatouren.
De fyra största golftävlingarna på såväl herr- som damsida brukar betecknas som "majors". De är på herrsidan
- The Masters Tournament
- US Open
- The Open Championship (=British Open)
- PGA Championship
och på damsidan
- Kraft Nabisco Championship (tidigare Nabisco Dinah Shore)
- U.S. Women's Open
- LPGA Championship
- Weetabix Women's British Open
[redigera] Golfbegrepp
- Tee - utslagsområde
- Peg – en liten pinne av trä på vilken golfaren får placera bollen vid det första utslaget från tee
- Green – det finklippta området runt hålet/flaggan
- Fairway – det finklippta området mellan tee och green
- Drive – det första slaget från tee ofta med en längre klubba
- Mulligan – ett slag som golfaren gör om. Enligt regelboken ej tillåtet, men förekommer ibland i sällskapsgolf.
- Hole-in-one – Bollen går i hål vid första slaget från tee. Kallas Hio.
- Albatross – resultat på ett hål tre slag mindre än hålets par.
- Eagle – resultat på ett hål två slag mindre än hålets par.
- Birdie – resultat på ett hål ett slag mindre än hålets par.
- Par - resultat som är likamed hålets par
- Bogey – resultat på ett hål ett slag mer än hålets par. (Ordets ursprung är från "Bogey Man")
- Dubbelbogey – resultat på ett hål två slag mer än hålets par.
- Hook – ett slag som kraftigt svänger in mot spelaren
- Slice – ett slag som kraftigt svänger ut från spelaren
- Draw - som hook, men med svagare skruv (görs ibland avsiktligt av skickliga spelare)
- Fade - som slice, men med svagare skruv (görs ibland avsiktligt av skickliga spelare)
- Dogleg - ett golfhål som vrider sig en eller flera gånger
- Pilsnerboll - bollen stannar innan damtee.
- Baksving - den första delen av ett slag där klubban förs i en båge bakåt från bollen.
[redigera] Framgångsrika spelare genom tiderna
[redigera] Damer
[redigera] Intjänade prispengar under karriären
Tabellen visar de 20 bästa spelarna på LPGA-touren med avseende på intjänade prispengar vid slutet av säsongen 2006. På grund av de ökade prissummorna under de senaste åren innehåller listan i huvudsak endast spelare som ännu idag är aktiva. Prissummorna är inte spelarens totala prissumma under karriären eftersom de flesta av dem har tjänat avsevärda summor från andra tourer som Ladies European Tour liksom från tävlingar som inte ingår i någon tour. Förutom prispemgar har dessutom elitgolfare oftast inkomster från exempelvis reklamkontrakt.
| Plac | Spelare | Land | Prispengar i USD |
|---|---|---|---|
| 1 | Annika Sörenstam | Sverige | 20 304 562 |
| 2 | Karrie Webb | Australien | 12 826 995 |
| 3 | Juli Inkster | USA | 11 255 669 |
| 4 | Se Ri Pak | Sydkorea | 8 966 948 |
| 5 | Meg Mallon | USA | 8 818 462 |
| 6 | Beth Daniel | USA | 8 755 733 |
| 7 | Rosie Jones | USA | 8 355 068 |
| 8 | Laura Davies | Storbritannien | 7 716 726 |
| 9 | Betsy King | USA | 7 637 621 |
| 10 | Dottie Pepper | USA | 6 827 284 |
| 11 | Cristie Kerr | USA | 6 731 130 |
| 12 | Mi Hyun Kim | Sydkorea | 6 581 844 |
| 13 | Lorie Kane | Kanada | 6 501 734 |
| 14 | Lorena Ochoa | Mexiko | 6 069 222 |
| 15 | Pat Bradley | USA | 5 755 951 |
| 16 | Liselotte Neumann | Sverige | 5 676 328 |
| 17 | Kelly Robbins | USA | 5 621 742 |
| 18 | Pat Hurst | USA | 5 519 509 |
| 19 | Patty Sheehan | USA | 5 513 409 |
| 20 | Nancy Lopez | USA | 5 320 877 |
[redigera] Herrar
[redigera] Intjänade prispengar under karriären
Tabellen visar de 10 bästa spelarna på PGA-touren med avseende på intjänade prispengar vid slutet av säsongen 2006. På grund av de ökade prissummorna under de senaste åren innehåller listan endast spelare som ännu idag är aktiva. Prissummorna är inte spelarens totala prissumma under karriären eftersom de flesta av dem har tjänat avsevärda summor från andra tourer som PGA European Tour liksom från tävlingar som inte ingår i någon tour. Förutom prispemgar har dessutom elitgolfare oftast inkomster från exempelvis reklamkontrakt.
| Olac | Spelare | Land | Prispengar i USD |
|---|---|---|---|
| 1 | Tiger Woods | USA | 65 712 324 |
| 2 | Vijay Singh | Fiji | 49 379 841 |
| 3 | Phil Mickelson | USA | 39 514 038 |
| 4 | Davis Love III | USA | 34 613 823 |
| 5 | Jim Furyk | USA | 31 200 066 |
| 6 | Ernie Els | Sydafrika | 28 420 395 |
| 7 | David Toms | USA | 25 816 115 |
| 8 | Justin Leonard | USA | 21 086 669 |
| 9 | Nick Price | Zimbabwe | 20 551 208 |
| 10 | Kenny Perry | USA | 20 335 031 |
[redigera] Kända svenska spelare
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Golf
