Freden i Värälä

Wikipedia

Freden i Värälä slöts mellan Sverige och Ryssland 14 augusti 1790 i Värälä by, Elimä socken vid mynningen av Kymmene älv i Nyland, Finland.

Gustav III:s ryska krig hade pågått sedan 1788. Från april 1789 hade strider böljat av och an genom Värälä, mellan de svenska och ryska styrkorna. Svenskarna leddes först av C.G. Armfeldt, senare tidvis av kungen själv.

Den 21 maj 1790 besattes det dagen förut av ryssarna, efter deras nederlag vid Keltis brända Värälä, under generalmajor Pauli, som intog ett befäst läger vid det strax i väster liggande Kungsberget. På Värälä slott, mellan båda lägrens förposter, slöts alltså 14 augusti 1790 den fred, som ändade 1788-90 års krig emellan kusinerna Gustav III och Katarina II. Freden ratificerades på slottet Tsarskoje-Selo, utanför Sankt Petersburg, den sjuttonde, och i svenska lägret vid Värälä 19 augusti. Svensk underhandlare var Gustaf Mauritz Armfelt, rysk var Otto Igelström.

Den svenska segern i Slaget vid Svensksund hade säkrat grunden för fredsslutet, i synnerhet som Katarina II hade andra politiska bekymmer i Europa, bl.a. med det Osmanska riket med vilket Ryssland var i krig åren 1787-1792. Genom freden säkrades allt på samma fot som i freden i Nystad 1721; ingendera hade vare sig vunnit eller förlorat markområden. Dessutom försäkrades att Ryssland fortsättningsvis skulle avhålla sig från all inblandning i Sveriges inre angelägenheter. Detta hade visserligen också avtalats redan i Nystad, men hade efter Gustav III:s övertagande av regeringsmakten, genom kuppen 1772, betraktats som en tom bokstav.

Denna artikel är sammanställd delvis av material från Ugglan, dels från finska Wikipedia.