Creutzfeldt–Jakobs sjukdom

Wikipedia

Creutzfeldt–Jakobs sjukdom, CJD (av engelska ”Creutzfeldt-Jakob disease”), är en obotlig hjärnsjukdom som tillhör gruppen prionsjukdomar.

Det finns två varianter av CJD: en ärftlig samt en där patienten smittas efter att ha mottagit exempelvis hornhinnetransplantat och hypofyshormon som utvunnits från avlidna.

En ny variant av Creutzfeld–Jakobs sjukdom (vCJD) har kopplats till förtäring av BSE-smittat kött (chark-produkter från nötdjur), även om definitiva bevis fortfarande saknas.

Det viktigaste symptomet på CJD är demens. Andra psykiska symptom som depression, ångest och aggressivitet är vanliga. Man utvecklar balans- och talsvårigheter, ofrivilliga ryckningar, förlamning, känselstörningar, hallucinationer, klåda och smärtor. Grad och mängd av symptom avgörs av hur stor del av hjärnan som är skadad.

Inkubationstiden är i likhet med andra prionsjukdomar sannolikt lång. Sjukdomen förlöper kroniskt med successivt tilltagande neurologiska symptom och demens. Så småningom inträder koma och död.