Kasjrút
Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Jødedommen |
Skrifter |
Tanákh |
( Torá · Nebiím · Ketubím ) |
medrásj · Mekhiltá |
Haggadá · siddúr |
Talmúd |
Misjná · Jerusjalmí |
Bablí · Toseftá |
Emunót vede‘ót |
Misjné Torá |
Moré nebukhím |
Sjulḥán ‘arúkh · Mappá |
Me‘ám lo‘éz |
S. jesirá · Bahír · Zohar |
Gudsteneste og bøn |
Tempelet i Jerusalem |
synagoge · minján |
sjaḥarít · musáf |
minḥá · ne‘ilá · ‘arbít |
Modé aní · Sjemá‘ |
torálesing |
kaddísj · ‘amidá |
prestesigninga |
‘alénu |
kiddúsj · hammosí |
b. hammazón |
habdalá |
Merkedagar |
det jødiske året |
pesah · ‘omer · sjabu‘ót |
tisj‘á beáb · seliḥót |
rosj hasjaná · kippúr |
sukkót · sjeminí ‘aséret |
simhat Torá · hanukká |
tu bisjbát · purím |
Livssyklus |
berit milá |
pidjón habbén |
zebed habbát |
bar miṣvá · bat miṣvá |
Rituelle yrke |
rabbinar · ḥazzán |
daján · gabbáj |
sofér · sjoḥét |
Daglegliv |
halakhá · bet din |
mat · kasjrút sjeḥitá |
mikvé · tebilá · sjabbát |
tallét · tefillín |
Kulturell inndeling |
sefardisk · askenasisk mizrahisk · jemenittisk |
italkisk · romaniotisk Beta Esrael · Bene Israel cochini · b. Menasjé |
Teologisk inndeling |
samaritansk |
karaittisk |
rabbanittisk |
ortodoks · ḥasidisk |
konservativ · reform |
rekonstruksjonistisk |
renewal · humanistisk |
Abrahamittiske rel. |
Jødedom kristendom |
islam bahá’í sikhisme |
Kasjrút (hebr. כַּשְׁרוּת [kašrūt]) er det jødiske systemet av matføreskrifter. Innanfor kasjrút skil ein mellom dyreslag som er tahór («rituelt reine», tillatne til bruk) og tamé («rituelt ureine», ikkje tillatne til bruk). Matretter, råvarer og ingrediensar som er tillatne til mat etter kasjrút blir kalla kasjér (frå hebr. כָּשֵׁר [kāšēr]) eller koscher (frå jiddisch kósher). Mat som inneheld forbodne matslag eller kombinasjonar eller som er tillaga på forbode vis blir rekna som taréf (frå hebr.) eller treif (frå jid..)
Denne artikkelen om jødedom er ei spire. Du kan hjelpe Nynorsk Wikipedia å vekse seg stor og sterk gjennom å utvide han.
Sjå òg: Oversyn over spirer om jødedom. |