Volvo

Wikipedia

Denna artikel handlar om tillverkaren av kommersiella fordon, för tillverkaren av personbilar, se Volvo Personvagnar.

**AB Volvo**

Typ	Aktiebolag
Grundat	1927
Huvudkontor	Göteborg, Sverige
Nyckelpersoner	Leif Johansson, koncernchef och VD
Bransch	Kommersiella fordon
Omsättning	231 miljarder kronor
Antal anställda	82 000
Webbplats	www.volvo.se

Volvo är en av världens ledande tillverkare av lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, industriella applikationer och båtar. Volvo har 82 524 anställda med produktion i 18 länder. Volvoaktien är noterad på Stockholmsbörsen och på NASDAQ-börsen. 1999 sålde Volvo bilavdelningen Volvo Personvagnar till Ford.

[redigera] Historia

Volvo ÖV4.

Volvo FH12.

Volvo 9700.

Volvo VCE.

Volvo bildades 1926 som ett dotterbolag inom SKF med Assar Gabrielsson som VD och Gustaf Larson som vice VD och teknisk chef. De hade redan sedan 1924 tillsammans arbetat med planeringen och konstruktionen av den första Volvobilen och lyckades i augusti 1926 övertyga ledningen inom SKF, där Assar Gabrielsson var försäljningschef, att tillverkning av bilar skulle kunna bli en lönsam verksamhet och gynna den egna utvecklingen och försäljningen av kullager. AB Volvo var då ett vilande bolag som inregistrerats av SKF redan 22 juni 1915 med avsikt att användas som ett separat bolag och varumärke för i första hand en speciell serie av kullager, men detta skrinlades tidigt. Volvo är latin och kan översättas som "jag rullar", ett namn som ansågs bra för ett kullager men som också skulle passa bra för en automobil och varumärket "Volvo" var redan skyddat även för "automobiler" genom att det ingick i den ursprungliga varumärkesförteckningen för ordet Volvo vid ansökan 1915. Bolaget dammades nu av för att användas till den planerade biltillverkningen. Bolaget startade upp tillverkningen på hösten 1926 i fabrikslokaler på Hisingen, som tidigare ägts av NKA (Nordiska kullagerfabriken AB) som gått i konkurs och köpts in på en exekutiv auktion av SKF i december 1925. Assar Gabrielsson anställdes som verkställande direktör 1 januari 1927 och Gustav Larson som vice VD och teknisk chef. Den första serietillverkade bilen, med modellbeteckningen ÖV4 rullade ut ur fabriken den 14 april 1927.

Volvo började snart att bredda verksamheten och tillverkning av lastbilar startade. Lastbilarna var fram till 1950-talet den mest lönsamma delen av företaget och hade en avgörande roll i företagets tidiga framgångar. Lastbilarna såldes i såväl Sverige som utomlands. Man fick även stora försvarsorder från 1930-talet och framåt.

Efterkrigstidens tillväxt gjorde Volvo till ett internationellt företag med verksamheter över hela världen, vad gäller samtliga tillverkningsdelar. På lastbils- och bussidan utvecklades företaget till ett av de stora företagen. Personbilsdelen växte explosionsartat genom modeller som PV 444/544 och Amazon.

Från 1970 var koncernens starke man Pehr G. Gyllenhammar. Under Gyllenhammars ledning skedde flera strategiska beslut, mer eller mindre lyckade. Volvo satsade bl.a. på diversifiering med Volvo Fritid och Procordia. Man gick även in i nederländska DAF:s personbilstillverkning. 1977 misslyckades en sammanslagning av personbilsdelen med Saab. Under 1980-talet inleddes ett samarbete med Renaultkoncernen som fortsatt fram tills idag.

Gyllenhammars planer på en sammanslagning av Volvo Personvagnar med Renault misslyckades och Gyllenhammar tvingades lämna företagsledningen 1993.

Volvo tillverkar idag bl.a. anläggningsmaskiner, bussar, lastbilar, båtmotorer och flygmotorer. Se vidare under respektive företag

[redigera] Tidslinje

Volvos historia förknippas ofta med biltillverkningen som varit den allmänt mest kända delen av företaget. Se vidare Volvo Personvagnar. AB Volvo som helhet har fler aspekter att ta upp historiskt. Se även vidare under respektivt dotterbolag inom koncernen för historia. Nedan följer några milstolpar i Volvo-koncernens historia.

1926: Volvo AB som bilföretag grundas som ett dotterbolag inom SKF.
1927: Den första serietillverkade bilen, modell ÖV4 lämnar fabriken.
1928: Volvo börjar tillverka lastbilar samt bussar.
1930: Motorleverantören Pentaverken blir en del av Volvo.
1935: Volvo AB introduceras på Stockholmsbörsen och SKF släpper därmed sin ägardominans.
1942: Växellådstillverkningen i Köping köps upp av Volvo.
1955: Export till USA.
1958: Volvo Penta lanserar Aquamatic.
1965: Sammansättningsfabrik Gent, Belgien.
1969: Olofströmsverken blir en del av Volvo.
1971: Pehr G. Gyllenhammar tar över som Volvo-chef efter Gunnar Engellau.
1977: Samgående med Saab-Scania diskuteras - Saab-Scania backar ur.
1979: Samarbetsavtal med franska Renault
1993: Fusion med Renault misslyckas - Pehr G Gyllenhammar avgår som Volvo-chef.
1999: Volvokoncernen säljer av personbilstillverkningen till Ford Motor Company.
2000: AB Volvo köper upp konkurenterna Mack och Renault Trucks, mot att Renault AB får 20% av aktierna i AB Volvo
2006: AB Volvo köper upp aktiemajoriteten i Nissan Diesel (Nissans egen lastbilstillverkare), med förhoppningar att få köpa delar av den kinesiska lastbilstilverkaren Dongfeng

[redigera] Personbilstillverkning

Personbilstillverkningen, Volvo Personvagnar, som var den ursprungliga verksamheten och bl.a. innefattar Torslandaverken i Göteborg ägs sedan 29 januari 1999 av Ford.

[redigera] Bolag

Volvokoncernens verksamhet drivs bl.a. i följande dotterbolag:

Volvo Trucks (lastbilar, endast medeltunga och tunga)
Volvo Construction Equipment (anläggningsmaskiner) (tidigare Volvo BM, se även AB Bolinder-Munktell)
Volvo Bussar (bussar, endast medeltunga och tunga)
Volvo Penta (båtmotorer, för inbyggnad)
Volvo Aero (flygmotorer)
Volvo Financial Services (finansiering, för kunder som köper Volvo-produkter)
Mack (lastbilar)
Renault Trucks (lastbilar)